Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 78. Andliga rörelser i Helsingland - IX. Arbrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. I 75 I
skedde, då prosten E. jordfästes. Jag har liktalet i mina händer
och förundrar mig storligen, huru prosten kunde prisa och
upphöja en så död och mot lefvande kristendom fientlig lärare.
Det heter däri bl. a.: ’Länge han bedit, kämpat och trott’ —
’51 Ys år som en Kristi tjänare, vårdande nitiskt och vist’ m. m. —
’offrande glad sin vilja och kraft i den himmelska tjänsten’. Detta
och allt det öfriga var på denne man ingen sanning. Sedan han
träffats af slag och blef bruten i sin kraft, upptogs hans mesta
tid vid spelbordet. Den ene herremannen då och en annan då
måste vara hos honom och spela bräde. Det skulle icke vara
mycken umgängelse i himmelen därunder — flera dåligheter af
honom att förtiga. Det synes af det anförda, att han icke var
någon Kristi tjänare eller ’evangelii predikant’ utan en, som
älskade världen och hvad hennes är. Vidare var det icke nog
med att berömma prosten E. utan äfven hela församlingen,
därför att en ’härskara präster härifrån skyndat till manliga strider
under segerhjältens banér’. Detta var heller ingen sanning, som
kunde tillämpas på någon mer, om icke på L. Rosengren.
Af allt detta ser jag, att prosten står efter världens beröm
och vänskap. — — — Ack, käre prosten, hvad skola vi tänka
om sådant? Hvad skall det verka både på världen och på Guds
barn? På världens barn verkar det så, att de bli styrkta i sitt
falska väsende och mer trotsiga mot Gud och hans barn. På
Guds folk verkar det förbittring till en början, men, om den
tuktande anden finnes, så få de nog lida sedan. Och hvad blir
sedan följden? Jo, den frågan tränger sig fram: Kan detta vara
Kristi kyrka? Kunna dessa vara Kristi tjänare?»
Man ser af dessa skrifvelser, att här funnos personer, som
vågade tala öppet med vederbörande, om de än vid första stöten
öfverrumplades och förlorade fattningen. Följden blef ock, att
några vidare åtgärder icke genast förekommo. Några månader
därefter missiverades emellertid pastor Elfman därifrån.
Underrättelsen därom erhöll han själfva julaftonen.
När sedermera under 1870-talet den frikyrkliga rörelsen blef
mera allmän äfven i Helsingland, ville man först på enstaka håll
försöka åstadkomma en reform i dessa kyrkliga förhållanden,
innan några afgörande steg i frikyrklig riktning togos. Sålunda
ingafs till pastorsämbetet i Arbrå socken den 20 oktober 1877
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
