Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. Andliga rörelser i Uppland - IV. Nordöstra Västmanlands läns missionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1828
ÅTTIONDE KAPITLET.
i stället kvar där såsom en trogen tjänare under hela sin
återstående lefnad.
Denne Erik Olsson var känd af alla såsom en »sträng
läsare». Han ansåg det ej vara nog med gudstjänsterna i
kyrkan utan tyckte, att Guds ord borde läsas äfven i hemmen,
hvarför han rätt ofta tog sin postilla samt bibel och psalmbok och
gjorde besök i hemmen, där han läste, sjöng och bad för de
församlade. Ofta blef han utsatt för hån och smädelser men
fortsatte likväl att på detta sätt göra sanningen känd, och hans
arbete var icke förgäfves. En och annan vaknade upp ur sin
mångåriga andliga dvala och sökte nåd och hjälp hos den frälsare,
om hvilken Erik Olsson läste och talade. Sedermera började
äfven flera andra att läsa och vittna om Herren, och dessa
ringa-redskap blefvo medel i Guds hand till många själars frälsning.
Den förste lekmannapredikant, som besökte denna, socken,
var repslagare Holm från Gefle. Han predikade första gången
i Visbo och sedan i andra byar, såsom Solberg m. fl., där det
fanns någon kristen. Makarne Bergströms hem i Solberg blef
sedan ett kärt tillhåll för de troende, ty hustrun i det huset var
en varm kristen och nitälskade för själars frälsning. Då ingen
predikant fanns att tillgå, turade de troende männen om och
ledde sammankomsterna hvar sin gång. Någon organiserad
verksamhet hade icke ännu kommit till stånd inom socknen, och icke
heller vågade man på länge taga något steg i den riktningen.
I samråd med de troende i grannsocknarna bildades dock
omsider den förut omtalade Nordöstra Västmanlands läns
missionsförening.
Nu började en mera regelbunden verksamhet bedrifvas, och
till följd däraf kommo flera personer till lif i Gud. En lämplig
samlingslokal, som var af behofvet påkallad, erhöll man genom
att inköpa en andel i ett hus, hvari det fanns en större sal. Detta
skedde mellan åren 1866—1868. Ar 1871 blåste en kraftig Guds
andes vind fram öfver trakten, och många blefvo då omvända
till den lefvande Guden. För att med större kraft och framgång
kunna bedrifva missionsarbetet bildades då Väster-Löfsta
missionsförening. Och, enär den predikosal, som hittills blifvit
använd, nu började blifva för trång, så uppfördes år 1872 ett
missionshus, som hade sittplatser för omkring 800 personer. Följande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
