- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:1 Stockholm och norrut från 1860 /
1839

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 80. Andliga rörelser i Uppland - V. Erik Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I UPPLAND. 1839

ordet och läran var han uthållig, ända tills han år 1890 genom
ett lindrigare slaganfall blef oförmögen att offentligt uppträda
med ordets predikan.

Såsom talare* var Erik Olsson gärna hörd, ehuru hans
föredrag med afseende på form och textbehandling icke kunde göra
anspråk på att vara några mönster. Andlig vältalighet var för
honom en okänd konst, men med kraft och värma bjöd han
under tårar — han brukade ofta gråta på talarestolen —
syndare att vända om till Gud, och allvarligt framhöll han under
det sista skedet af sin verksamhetstid för de troende vikten af
att lefva ett rättfärdigt lif i Herrens sanna fruktan. Såsom
församlingsföreståndare var han en, som icke lade fingrarna emellan,
när det gällde att bestraffa synd och orättfärdighet. Men såg
han grundlig förkrosselse och uppriktig erkänsla, så fanns äfven
hos honom ett djupt deltagande sinne, och han kunde ock då
tala tör bedröfvade om nådens fullhet i Kristus Jesus. Och,
fastän han föreföll att vara sträng, så gingo både unga och gamla
gärna till honom för att utgjuta sitt hjärta och beklaga sin nöd.
De behöfde aldrig under sådana omständigheter förgäfves vänta
på fadèrliga råd och kärleksfullt deltagande.

Med tidens lidanden och pröfningar har ock Erik Olsson
fått göra sig förtrogen. En bräcklig stofthydda har han nästan
hela lifvet fått dragas med. En älskad och god hustru rycktes
hastigt bort genom döden efter ett 8-årigt äktenskap. Med tre
minderåriga barn och i öfrigt under bekymmersamma
omständigheter stod han nu ensam. Gift andra gången 1869 fick han
om några år genom döden lämna på kort tid ej mindre än tre
af barnen. De öfriga växte upp, lämnade Gud och fattade
kärlek till världen, hvilket smärtade honom mycket djupt. Herren
hörde hans böner och gjorde barmhärtighet med hans barn. De
blefvo omvända och började tjäna Herren i rättfärdighet. En
af hans söner, nuvarande predikanten i Sundsvall, E. Friman, har
ock helt ägnat sig at evangelii tjänst till mycken glädje för den
gamle grånade kämpen. Han är nu mätt af dagar och väntar
att få gå in i den eviga hvilan. Och helt visst skall han på den
sista stora dagen såsom lön för sin tåresådd med glädje få bära
många kärfvar in i den himmelska ladan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/31/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free