Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 81. Andliga rörelser i Västmanland - I. Den frikyrkliga rörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1852 ÅTTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
under rasterna i skolan samt i hemmen om aftnarna. Nog
voro de glada åt att då hafva sin lärare med, men, om han
någon gång icke hade tid att vara närvarande, så höllo de sina
bönemöten ändå. De samlades ofta i tätt packade skaror i
stugorna och sjöngo sånger samt bådo till Gud med lif och
lust. Äfven i söndagsskolan ville de alltid hafva bönemöte efter
slutad undervisning, då flera af dem åkallade Herrens namn. Vid
de offentliga sammankomsterna för predikan samlades stora skaror
af både äldre och yngre.
Den 1 maj ofvannämnda år var en särskildt märkvärdig
dag. En ogudaktig inspektor tog då med sig en likasinnad
bergsman och dennes hustru, hvarefter de gingo upp på en bergkulle,
där de dragit tillsamman litet bränsle, som de antände. De trodde
nog, att, så snart det börjat brinna och lysa, flera meningsfränder
skulle samlas till dem. Men nu ville det sig icke bättre, än att
de tre fingo vara ensamma. Ingen enda kom. Ungdomen var
samlad i skolhuset, och där pågick »syndabekännelse och
aflösning», så att Guds änglar fröjdades däröfver.
Följande morgon erhöll Persson från den nämnde inspektören
ett bref, hvari denne förebrådde honom för otillbörliga
sammankomster samt hotade med att skolhuset snart skulle stängas för
dylika. Persson afsände ett skriftligt svar, hvari han sade: »Vi
få allra ödmjukast tacka herr inspektören, för att han vill vara
så god och hjälpa till att blåsa på den elden, som börjat brinna
ibland oss. Vi hafva länge bedt Gud, att han skulle tända en
sådan eld, och nu har den blifvit tänd; och aldrig brinner en
en eld bättre, än då det blåser bra. Som jag förmodar, att herr
inspektören icke har någon bibel, vill jag här meddela några
ord därur. I Ps. 37: 12 —15 står: ’Den ogudaktige trugar den
rättfärdige och biter sina tänder tillsamman öfver honom. Men
Herren ler åt honom, ty han ser, att hans. dag kommer. De
ogudaktiga draga ut svärdet och bända sin båge, att de skola
fälla den elände och fattige och slakta de fromma. Men deras
svärd skall gå in i deras eget hjärta, och deras båge skall
sönderbrista’».
Detta var naturligtvis mera, än inspektören kunde smälta.
Han visade Perssons bref för alla sina vänner och gjorde allt,
hvad han kunde, för att framställa honom i den svartaste dager.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
