Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 81. Andliga rörelser i Västmanland - III. Västerås, Sala, Köping och Arboga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VÄSTMANLAND. 1867
liga för att rymma alla, som samlades. Evangelii vänner önskade
gärna bereda plats för alla, som ville höra Guds ord, men att
bygga missionshus kunde de ännu icke ens tänka på. Däremot
beslöto de år 1868 att hyra tvenne boningsrum i den s. k.
Wret-löfska gården för sina sammankomster.
Vid denna tid fanns ännu icke någon ordnad förening för
verksamhetens bedrifvande, men de troende höllo tillsamman på
grund af de djupa lifsintressen, som alltid förena Guds barn till
ett. Och Herren höll sin skyddande och bevarande hand öfver
sin lilla plantering. Predikoverksamheten var ännu jämförelsevis
mindre regelbunden, enär endast resepredikanter tillfälligtvis
besökte platsen. Men den lilla vänkretsen ingick då till
Fosterlandsstiftelsen med skriftlig begäran om hjälp. Denna begäran
beviljades, och en man vid namn Pettersson, känd för gudsfruktan
och stilla vandel, sändes hit. Han kan räknas som den förste
stationerade predikanten på platsen. Mat och bostad bekostade
vännerna honom, men hans underhåll för öfrigt bestreds af
Stiftelsen.
Ar 1871 eller 1872 synes en närmare sammanslutning
emellan de troende inom Sala stads och landsförsamlingar hafva
ägt rum och en förening bildats med namnet Sala
missionsförening. Men uppgifterna från denna tid ända till frampå
1880-talet äro mycket knapphändiga, emedan alla handlingar rörande
föreningens verksamhet under dessa år blefvo förstörda vid den
eldsvåda, som år 1880 ödelade en del af staden.
Emellertid började den förhyrda predikolokalen blifva för
liten för de offentliga sammankomsterna, och så väcktes tanken
att bygga ett missionshus. Detta tycktes dock vara ett djärft
företag, helst som missionsvännerna voro få till antalet och
dessutom fattiga på jordiska ägodelar. Men genom endräktigt
samarbete i kärleken blef denna älsklingstanke realiserad. En
gudfruktig bergsman, Lars Lundberg i Drufveluna, skänkte
byggnadstomt, år 1872 lades grunden, och under påsken 1874 invigdes
det nya missionshuset. Det var en efterlängtad och glädjefull
högtidsdag för den lilla troende skaran. Någon tid efteråt
ombildades föreningen, som nu kallades Sala stads missionsförening.
Verksamheten fick nu ny fart, och föreningen har allt sedan
varit stadd i en god och jämn utveckling, som kan sägas hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
