Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VÄSTMAMLAND. 1885
heten att tänka på själens frälsning. Fru Baer började en
söndagsskola, och under hennes ledning bildades likaledes en
syförening med syfte att arbeta för den yttre missionen samt för
ett af henne upprättadt barnhem, som förestods af en fru Kristina
Öhman. Filialer till den egentliga syföreningen i byn blefvo
sedermera upprättade här och där i socknen. En liflig och
glädjande missionsverksamhet uppblomstrade sålunda i flera riktningar,
och Herrens välsignelse åtföljde det påbegynta arbetet.
Bland de första lekmännen, som verkade inom församlingen,
nämnes särskildt en vid namn Rang. Han utsådde tid efter
annan med uthållighet Guds ords ädla säd, och hans verksamhet
kröntes med synbar och rik välsignelse. Dessutom besöktes
trakten under den första tiden mera tillfälligtvis af predikanten
Sandahl, den äldre och yngre Israel Eriksson från Linde socken
m. fl., hvarjämte predikanten Bergström, numera anställd i
Östergötlands ansgariiförening, verkade här en tid. Efter honom kom
predikanten Per Persson, hvilken utfört ett rikt fruktbärande
arbete och kan betraktas såsom en af banbrytarne för den fria
evangeliska verksamheten på denna plats.
I synnerhet under denna tid var det förenadt med stora
uppoffringar och försakelser att verka som predikant i denna
socken med dess till stor del ofarbara vägar, långa afstånd och
för all sann kristendom nästan fullkomligt främmande befolkning.
Predikanten hade att med bokpåsen på ryggen begifva sig at
utåt de aflägsna finnmarkerna, och först efter framkomsten till
ett ställe, där han erhöll löfte att få stanna, kunde predikan
utsättas. Mången gång kunde han få gå från gård till gård utan
att erhålla hvarken mat eller logis, ja, understundom blef han
bortdrifven med hot och våld. Herrens vittnen voro på den
tiden här liksom på många andra ställen betraktade som
villoandar, för hvilka man på allt sätt borde akta sig, och ofta fingo
de erfara världens hån och bitterhet.
Vid denna tid gjordes ock ett kraftigt inlägg i det här
pågående missionsarbetet af prästmännen Emil Låftman och A.
Fernholm, hvilka en tid tjänstgjorde som vice pastorer i
församlingen och därunder utöfvade en framgångsrik verksamhet i
evangelii tjänst. Exempelvis må nämnas, att Fernholm, då han
höll husförhör i de norra trakterna af socknen, där det nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>