Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 81. Andliga rörelser i Västmanland - V. Nya Kopparberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1888 ÅTTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
af döden. Med lif, värma och hänförelse ställde han sig sedan
i ledet bland Guds folk och mottog ordförandeskapet inom
missionsföreningen strax efter Taube’s afflyttning.
Vid föreningens sammanträde i sept. 187g beslöts att kalla
ytterligare en predikant, nämligen A. A. Magnusson från
Skeninge, som ock antog denna kallelse. Under den närmast
följande tiden gjorde sig det behofvet allt starkare gällande att få
en bättre organisation genomförd inom föreningen och att få till
stånd en ny testarn entlig församlingsgemenskap emellan de
troende. I detta syfte utfärdades allmän kallelse. till de troende
inom socknen att mangrant infinna sig vid föreningens sedvanliga
årssammanträde den 8 jan. 1881. Vid det enskilda möte, som
då ägde rum, påpekades det bristfälliga i föreningens dåvarande
organisation, hvarefter följande fråga framställdes: »Är det de
närvarandes önskan och behof, att alla på Kristus troende och
pånyttfödda människor inom Ljusnarsbergs socken sammansluta
sig till en församling på Guds ords grund och låta anteckna sig
i en gemensam bok, emottaga medlemskort och sedan välja
föreståndare och äldste?» Denna fråga besvarades med ja, och det
däri framställda förslaget blef af mötet enhälligt antaget. Vidare
beslöts, att föreningens namn skulla förändras och blifva Kristi
församling i Kopparberg. Den sålunda till en friförsamling
ombildade föreningen indelades sedermera i särskilda kretsar,
hvarjämte föreståndare samt äldste och diakoner för de olika
kretsarna valdes.
Hitintills hade skolhusen i socknen fått användas för
sammankomster omkring Guds ord åtminstone vid de större
missionsmötena. Emellertid blefvo nu dessa stängda för de frikyrkliga
vännerna, och dessa måste därför vidtaga åtgärder för att få egna
predikolokaler äfven ute i socknen, och så uppfördes efter hand
under den följande tiden flera mindre missionshus på olika platser.
Från prästerskapets och de strängt kyrkligas sida fick
friförsamlingen i synnerhet till en början erfara mycken bitterhet och
fiendskap, men detta hade endast till följd, att den
frikyrkliga rörelsen vann allt större framgång. Särskildt sökte
motståndarne en längre tid trakassera friförsamlingen rörande
missionshuset i kyrkobyn, till hvilket de ansågo sig hafva
äganderätt, utan att dock vinna sitt syfte. Trots de öfverilningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
