Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 83. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - I. Södra Dalsland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iggo ÅTTIONDETREDJE KAPITLET.
enlighet med Dahls och Schartaus metod underhålla den heliga
elden. Brukspredikanten vid Billingsfors, sedermera
pastoratsadjunkten i Rölanda, G. D. Sillen, kyrkoherden Frykstrand i Åmål
och pastor N. G. Clarholm förkunnade utan omsvep nådens
evangelium.
De fria andliga rörelserna, som under 1850-talet dragit fram
genom Vermland, voro för öfrigt vid denna tid nästan helt och
hållet främmande för Dalslands folk. En dyster andlig sömn
härskade öfver större delen af detta vackra landskap. Så kom
mot slutet af nämnda årtionde Clarholm till Ürs pastorat. Såsom
vi minnas, hade denne för sin brinnande nitälskan blifvit utkastad
från Gillberga. Därifrån hade han skickats till Älfdalen samt
därifrån till Ör. I detta natursköna och folkrika pastorat
stannade han omkring 12 år och tjänstgjorde såsom v. pastor hos
T. Örtenblad, såsom adjunkt hos prosten sedermera biskopen
Millen och innehade sedermera därstädes andra
adjunktbefattningar. Här ingick han 1859 äktenskap med Hilda Paulin från
Gillberga och fick i henne en trofast hjälp. För talrika skaror
predikade Clarholm Kristi evangelium. Ibland hade han skrifvit
sina predikningar, ibland talade han utan koncept, och det
predikade ordet bar i mångas hjärtan frukt till rättfärdighet.
Mormoner trängde vid den tiden i denna bygd på med sin villfarelse,
men för den nitiske pastorns öfverbevisande ord måste dessa
villoandar fly. Af en stor skara rättfärdighetssökande människor
var Clarholm här afhållen såsom en sann själaherde, hvarpå han
erhöll många prof. Så skref en gång till honom »en
uppmärksam åhörare» en vacker tacksamhetsskrifvelse i bunden stil, hvaraf
följande må anföras:
Vi mången gång predikan hört
Af eder, som oss väckt och rört;
Men den, vi senast hört, af alla
Dock bäst vi vilja gärna kalla.
Den var ej endast ren och klar,
Den full af lif och ande var*,
Den var ej endast sann och ärlig,
Den idealisk var och härlig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
