Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 83. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - XVIII. Väckelsernas orsaker och de stora evangeliska mötena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÉ ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 2087
— heter det i protokollet från nämnda årsfest, i hvilket protokoll
äfven uttalas Ansgariiföreningens egen ställning till Stiftelsen —
»föranledde uttalande af klander och ogillande, är den ståndpunkt,
styrelsen (Fosterlandsstiftelsens) intagit i statskyrkligt hänseende
och i förhållande till nu pågående lärostrid i vårt land, hvilken
ståndpunkt ansågs oförenlig med den fria både ut- och
inåt-gående missionsverksamhet, Stiftelsen gjort till sin uppgift att
bedrifva. Särskildt anmärkningsvärd ansåg sammanträdet den
åtgärd, Stiftelsens styrelse före senaste årskonferensen företagit
mot lektor P. Waldenström m. fi., hvarigenom dessa uteslutits
från gemenskap med Stiftelsen. Och beslutades med hänseende
till sistnämnda åtgärd, att Ansgariiföreningen genom nedannämnda
kommitterade (dåvarande komministern C. Juniin i Lysvik,
predikanten C. J. Nyvall i Karlskoga, skolläraren N. Frykman i Sunne
och klockaren J. Andersson i Lysvik) skulle uttala ett beklagande
och ogillande af styrelsens förfarande mot P. Waldenström såsom
orätt icke allenast i och för sig, då påståenden om irrlärighet
ännu icke blifvit bevisade, men däremot erkännas må, att P.
Waldenström är ett af Gud välsignadt redskap, som både varit
och kunnat förblifva en god medarbetare i Stiftelsens verksamhet,
utan äfven medförande misstroende för Stiftelsen hos en stor del
af dess förra vänner och kanske äfven föranledande söndring.
Men man ville dock antaga, att styrelsen handlat efter samvete
och öfvertygelse och i enlighet med gällande stadgar, hvilket
enligt deputerades meddelande tycktes framgå af yttranden vid
årskonferensen, hvadan ändring i stadgarna ansågs nödig och
önskvärd.»
Det af kommitterade till Stiftelsen ingifna förslaget till
ändring af stadgar äfvensom skrifvelser med ogillande af
uteslutningsåtgärden mot Waldenström föranledde emellertid ingen
ändring i Fosterlandsstiftelsens nu intagna ståndpunkt.
Ansgariiföreningen, missionsföreningar och församlingar började från den
tiden mer och mer draga sig tillbaka från Stiftelsens
missionsverksamhet. De kunde icke låta binda sig vid stadgar, som
tvingade till uteslutning bröder emellan. Ansgariiföreningen, som
emellertid fortfarande står i förbindelse med Fosterlandsstiftelsen,
anslöt sig 1879 till det året förut bildade Svenska
missionsförbundet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
