Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 83. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - XX. De evangeliska församlingarnas inre ordning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 2097
gren, som nästan ensam vid det frihetsfientliga kyrkomötet 1893
med afseende på evangelii fria vänner förde toleransens språk.
»Min ställning till de separatistiska rörelserna», utropar han vid
öfverläggningen i fråga om kyrkotukten, »är, såsom jag
förmodar, sedan gammalt bekant. Men jag har under senare tiden
funnit inom mitt stift, att ett lugn inträdt, hvilket gjort på mig
ett fördelaktigt intryck. Jag skulle därför känna mig djupt
nedslagen, om jag måste återkomma till stiftet och säga: ’1893 års
kyrkomöte har förklarat, att I, separatister, ären att ställa lika
med dem, som häda Gud och smäda det heliga’.» Och vid
visi-tationer i stiftet under 1898 har han yttrat: »Då församlingsboarne
ofta sparsamt infinna sig i kyrkorna, är det ändock glädjande,
att många bland dem samlas kring Guds ord i sina bönehus».
Den ställning, biskop Rundgren sålunda numera intagit till
evangelii fria vänner, länder honom själf till lika mycken heder,
som det vanhedrar nämnda kyrkomöte att hafva kunnat ens sätta
i fråga att ställa dem lika med människor, »som häda Gud och
smäda det heliga».
Vi hafva sålunda hört konungens befallningshafvandes och
biskoparnes tankar om den evangeliska rörelsens ledare och deras
verksamhet; men huru ställde sig nu prästerna i öfrigt till denna
rörelse?
Vi hafva redan förut påpekat detta. »Tillförne framträdde
från eder sida», säger biskop Rundgren i 1893 års
prästmötes-handlingar, »en viss bitterhet vid bedömande af
upplösningsprocessen, under det man nu kan läsa mellan raderna en
plågsam undergifvenhet, stundom likgiltighet.» Här må emellertid med
glädje och tacksamhet erinras därom, att de flesta troende präster
inom Karlstads stift med nit och kraft deltagit i det evangeliska
arbetet. Man kommer härvid lätt ihåg de bekanta namnen:
komministrarne L. G. Sjöholm i Sunne, A. F. Holmqvist i
Ekshärad, C. N. Juniin i Lysvik, O. L. Heintz i Kil, N. Bergsten
i Kristinehamn, A. Nordstedt i Nössemark, v. komministern B.
V. Uhr i Jernskog, kapellpredikanten O. Berggren i Gustaf Adolf,
v. pastorerna Hj. Fröding i Sillerud, M. Ehrling i Steneby,
komministern A. G. Nilsson i Ö. Fogelvik m. fi. Det var den
förstnämnde, som under en lång följd af år innehade ordförandeskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
