- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 Vermland och söderut från 1860 /
2120

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 84. Andliga rörelser i Nerike - I. Banbrytarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2120 ÅTTIONDEFJÄRDE KAPITLET.,

förbön för patron Hedengren och den vid Riseberga stiftade
föreningen, hvarefter en kolportör, en simpel Kumlabonde, höll
en slutbön, som bland annat innefattade en förbön för Hofberg
och mig, och hvad han sade utgjorde verkligen det skönaste för
aftonen. Han talade så, att både jag och Hofberg kommo
såsom talare i jämförelse med honom alldeles på skam men funno
oss dock rätt belåtna därmed, att han med sitt lif väckte upp
oss och hela hopen af bedjande till förökad lifaktighet och beredde
oss en verklig njutningsstund..!’

Redan vid denna tid hade Miintzing klart fattat, att
statskyrkan icke är Kristi församling. Härom säger han själf:

»Jag är nu kommen till den öfvertygelsen, att hon i själfva
verket icke är Kristi kyrka. Och för så vidt hon vill göra detta
namn gällande och räkna sig för att vara Kristi brud, ser jag i
henne en omisskännelig dotter till den stora skökan...»

Det var år 1862. Sjutton år hade Miintzing innehaft tjänst
såsom pastorsadjunkt och skollärare i Lerbäck. Såsom skollärare
hade han genom »stränghet och mildhet» i uppfostringskonsten
utöfvat ett vidtomfattande välgörande inflytande på ungdomen
och efter sin omvändelse trots förföljelse och hån fört många in
på rättfärdighetens väg. Emellertid hade han vidtagit åtgärder
för flyttning åt annat håll. Med glans hade han i Strängnäs
bestått sitt disputationsprof till pastoralexamen, hvilken han, sedan
Gud öppnat hans ögon för statskyrkans förvillelser, icke ville
fullfölja. För att till fortsatt arbete stärka sin svaga hälsa hade han
vistats en tid vid böhmiska badorten Karlsbad. Så hade han sökt en
komministratur i Nerike men för ryktet, att han blifvit »läsare»,
icke erhållit en enda röst och sedan efter komminister Bulins död
sökt och erhållit hans ledigblifna plats i Viby, den han 1862
tillträdde.

I Viby fortsatte pastor Miintzing sitt evangeliska arbete i
samma sinne och efter samma ordning som i Lerbäck. Redan
en, af de första söndagarna af sin vistelse där skulle han hålla
nattvard i Viby kyrka. Af denna anledning höll han i enlighet
med kyrkolagens föreskrift söndagen förut kommunionförhör.
Men denna tydliga föreskrift hade prästerna så alldeles
försummat, att Milntzings åtgörande i denna sak betraktades såsom en
sällsam nyhet. Också höllos af den nitiske pastorn dessa förhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free