Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 84. Andliga rörelser i Nerike - I. Banbrytarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I 26 ÅTTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
måste, då hon för ändamålet icke fick vanlig attest, taga
ut-fiyttningsbevis och för tillfället låta skrifva sig i Viby. För präster
och biskop fick Miintzing ofta stå till rätta, men ingen kunde
nedtysta hans nit om Kristi ära och själarnas väl.
Det var sanningens budskap, han ville sprida ut bland allt
folket. Särskildt lade han an därpå vid husförhör och
nattvardsundervisning. Då kyrkoherden i Viby beröfvat Miintzing den
vanliga konfirmationsundervisningen, höll denne enskild sådan.
Första gången hade han blott två konfirmander, af hvilka den
ene var nuvarande kyrkoherden i Lännäs C. E. Beckman. Till
nattvarden ville Miintzing släppa endast dem, som voro kända
såsom Kristi lärjungar.
Att de unga i Miintzing lärt känna en man, som förstod’
deras väl och vunnit deras hjärtan, därom vittnar bland annat
den till en stor högtid i Viby vordna »nattvardsbarnens fest»,
hvilken emellertid efter Miintzings bortgång måst i brist på ledare
upphöra.
Med den, hvars vägar behaga Gud, försonas i sin tid hans
ovänner. Så ock här. Flera bland de präster, som en tid uppträdde
fientligt mot Miintzing, blefvo slutligen hans uppriktiga vänner,
och själfve biskop Annerstedt uppenbarade sig i sin tid såsom en
verklig vän genom sin stora välvilja och uppoffrande kärlek mot
Miintzing, särskildt vid hans andra Karlsbaderresa, och den nye
kyrkoherden i Viby gaf sin andligt sinnade komminister i allt
väsentligt rätt.
• ■ Sin sant evangeliska ståndpunkt blef han till det sista
trogen, såsom han intill döden brann af kärlek till Jesus och alla
hans vänner. Icke ens olika läroåskådningar, såsom baptism och
metodism, kunde stänga hans vida hjärta för gemenskapen med
Guds folk. I Nerike, Vermland och Västmanland tjänade han
ofta vid Herrens nattvard här och där i husen; och, då man
frågade honom, hvart man skulle vända sig för att härvid få
hjälp, sedan han själf icke längre kunde tjäna, svarade han:
»Utsén bland eder själfva män med Kristi sinne och låten dem
tjäna vid det heliga bordet. Det behagar Gud väl.» Så skedde
ock. Detta blef här början till de s. k. nattvardsföreningarna och
fria församlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
