Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 84. Andliga rörelser i Nerike - VI. Kumla och Hallsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖKELSERNA I NERIKE. 214g
har han med framgång och välsignelse arbetat i vingården bland
gamla och unga och i synnerhet bland de senare. De öfriga
skollärarne blefvo ock, hvar inom sin rote, stödjepelare för de
troende samt utsådde träget och troget sanningens ord i de ungas
hjärtan. Särskildt må nämnas skolläraren J. Jansson i Byrsta,
hvilken varit Kristi fria vänner i Kumla till mycken hjälp.
Då några af Kristi vänner i Kumla fingo samvete öfver att
taga nattvarden tillsamman med icke troende, orättfärdiga
människor, funno de i kyrkoherde Falk en likasinnad. På sitt
expeditionsrum plägade han betjäna dem vid den heliga nattvarden.
Offentligt och enskildt förmanade han de icke troende att afhålla
sig från nattvarden, men snart höllo de troende nattvard utan
präst, och kyrkoherden själf blef lämnad ensam med vanliga
kyrkomänniskor, af hvilka de flesta stodo främmande för Gud.
Denna ställning blef naturligtvis för en så samvetsöm man som
kyrkoherde Falk pinsam, men han ansåg sig kunna freda sitt
samvete härvid medelst fortsatt undervisning och förmaning till
icke troende att afhålla sig från nattvarden; komme de ändå,
drabbade ansvaret dem själfva, menade han. I det bekanta
spörsmålet om försoningens betydelse har han sökt att intaga en
medlande ställning.
Kyrkoherde Falk har gjort en god insatts i det viktiga
arbetet under senare delen af 1870-talet för vinnande af större
frihet i kyrkligt afseende. Han tog en liflig och verksam del i
de stora predikantmötena, som då höllos i hufvudstaden, se sid.
1526 o. f., och var bland annat medlem af den kommitté, som
uppsatte och till Kungl. Maj:t frambar den s. k, nattvardspetitionen och
därjämte utarbetade förslag till en frikyrklig församlingsordning.
Sedan de troende i Kumla i de olika Skolrotarna fått
andlig undervisning och tillsamman blifvit uppbyggda i tron på
sanningen, hafva de dragit sig mer och mer tillbaka från
statskyrkan och inom sina egna fria församlingar mottagit de heliga
håfvorna till Guds pris.
Äfven år 1877 utbröt i Kumla en stor och vidtomfattande
väckelse, hvilken gaf så väl kyrkoherden Falk som lekmännen
inom socknen ett viktigt arbete för de omvändas undervisning
och vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
