Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 84. Andliga rörelser i Nerike - VIII. Södra Nerike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2IÖO ÅTTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
JANSSON. Han föddes i Svennevads socken i södra Nerike.
»Under min barndom hade jag», såsom han själf sagt,
»förkänningar af andens verk, fastän jag icke visste hvad det var».
Redan såsom barn genomläste han hela bibeln. Såsom yngling
hörde han Otto Engström utlägga Mark. 7: 31—37. Då fick
han klart för sig sinnesändringens nödvändighet. »Jag begynte
arbeta därpå», säger han, »och blef därunder än missbelåten, än
själfbelåten. En dag, då jag fann mig mäkta from, gick jag
barfota i en ängsbacke och grälade i mitt sinne på Eva, som lät
lura sig af en orm. I detsamma knäppte det till, och jag var
biten i foten af en stor huggorm. I spillror föll min fromhet,
och en stor ångest inträdde, men jag ropade till Herren i min
nöd. Medan benet svällde, tilltog ifvern efter frälsning, och jag
blef viss, att alla mina synder voro förlåtna.»
Detta skedde 1857.
Sedan uppsökte Jansson de få troende, som då funnos i
Svennevad, och gjorde sällskap med dem att höra Guds ord,
det de gingo att höra både nära och fjärran. Det var dem en
lätt sak att gå den fyra mil långa vägen till Riseberga för att
där af Hedengren och andra höra lifvets ord.
»Aldrig kunde jag», säger Jansson, »så blyg som jag var,
drömma om, att jag skulle komma att predika. Men helt
bråd-störtadt blef jag kallad därtill. En sammankomst var utlyst och
mycket folk samladt. Predikanten läste frimodigt sin text men
kunde därefter säga knappt tio ord, förrän han kom af sig
alldeles och måste sluta. Jag blef då framropad. Huru jag
vågade mig fram, undrar jag ännu på. Nog af: jag vände
ryggen åt folket och begynte tala, och det gick med en
känslo-värma, som jag troligen aldrig sedan ägt i så hög grad.»
Sedan blef Jansson kallad än hit och än dit att hålla
sammankomster och blef en gärna hörd evangelist.
Under två år sedan 1861 vistades Jansson i pastor Ahlbergs
skola och predikade under ferierna evangelium i Smålands bygder
samt spridde evangeliska traktater. Efter slutad kurs hos
Ahlberg kallades han till Lerbäck såsom friskollärare och predikant.
Men emedan han tillhörde »Miintzings nattvardsförening», så blef
han föremål för världsliga prästers bitterhet. Men Gud vände
allt sin tjänare till godo. Sedan han 1869 vid Linköpings semi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
