- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 Vermland och söderut från 1860 /
2263

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - III. Norrköping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I ÖSTERGÖTLAND. 2263

tarekåpan af, efter det att prosten en tid har velat föreställa
kristen. Det var ju väl». Oväsendet tilltog alltmera, och ingen
kunde stilla det, förrän ingeniör Wellenius reste sig och ropade:
»Jag får i egenskap af värd för detta hus befalla hvarenda èn
att aflägsna sig, och den, sorti icke gör det, måste ställas till
ansvar för uppträdet här». Detta hade god verkan. Folkskaran
strömmade ut, gasen släcktes, men Fransson jämte några bröder
stannade kvar i mörkret på läktaren, till dess bullret utanför på
gatan tystnat af. Följande dag hölls möte i missionshuset på öster.
Men redan före den för sammankomstens början utsatta tiden
var huset fullpackadt af åhörare, och på gården samt en del af
den utanför liggande Handtverkaregatan var så fullt af folk, att
det var svårt att komma fram. Trots den stora folkskockningen
aflopp dock allt nu tämligen stilla, emedan ingen tände
upprorsfacklan, utan alla rättsinniga samverkade för att upprätthålla
ordningen. Emellertid måste dock Fransson efter predikan föras
ut ur huset genom en bakport till en annan gata, och den på
Handtverkaregatan samlade hopen, som vid utgåendet tänkte öfverfalla
honom, fick alltså vänta förgäfves. För det yttre lugnets
återställande måste Fransson följande dag lämna staden.
Kyrkoherden ångrade sedan sitt ovisliga uppträdande, hvartill han blifvit
eggad af andra, som »nitälskade» för kyrkan och den »rena
läran». Det har sedermera visat sig, att dylika sorgliga
uppträden kunna undvikas, om vederbörande myndigheter äro
förståndiga nog att hålla sig stilla och låta de troende själfva taga
ledningen om hand af de pågående andliga rörelserna.

Under det att dessa nu nämnda andliga lifsrörelser pågingo
i själfva staden, uppstodo likartade väckelser äfven på den
närmast liggande landsbygden i synnerhet i socknarna söder ut.
Det var en underbar och härlig skördetid för Guds rike, då
många vände om från synden och världen samt började på
allvar söka det, som är ofvan, där Kristus är sittande på Guds
högra sida.

Under årens lopp hade Stadsmissionsföreningen sålunda
växt till ju mer och mer. Behofvet att få höra Guds ord blef
ock med tiden allt större och mera allmänt, och missionshuset
på öster kunde snart icke lärigre rymma alla, som samlades för
att lyssna till förkunnelsen af detta ord. Det blef därför en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free