Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - VIII. Vadstena och Skeninge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2290
ÅTTIONDESJETTE KAPITLET.
VIII.
Vadstena och Skeninge.
Inom den lilla staden Vadstena, som i synnerhet genom
den heliga Birgittas därstädes under 1300-talet grundlagda kloster
fått en viss historisk ryktbarhet, härskade ännu vid början af
1870-talet ett djupt andligt mörker. Ute i socknen fanns det
visserligen vid den tiden en och annan troende, men de voro
ytterst få och nödgades då gå långa vägar för att få höra ett
lefvande Guds ord förkunnas. Ar 1875 inflyttade tre på Herren
troende tjänarinnor till staden. Genom det varma missionssinne,
som besjälade dem, lyckades de snart för Herren vinna en annan
tjänarinna, hvilken, så vidt kändt är, var förstlingen af dem, som
vid den tiden i Vadstena blefvo förda ifrån mörkret till Guds
underbara ljus. Dessa fyra unga kvinnor gjorde nu allt, hvad
de kunde, för att få någon predikant till staden. De vände sig
därför till Jönköpings missionsförenings predikanter samt äfven
andra och erhöllo löfte om besök. Men hvar skulle de nu få
någon samlingslokal? Efter många fruktlösa försök lyckades det
dem slutligen att få hyra en gammal målareverkstad för tvenne
gånger, och sedan erhöllo de ett annat mindre rum i staden
för ett par andra bönestunder. Sedermera öppnades rum
frivilligt för predikanter från så väl Jönköpings missionsförening
som Östergötlands ansgariiförening. I hörjan brydde man sig
föga om fyra läsareflickor, men nu, då den heliga elden, tänd
genom evangelii predikan, begynte brinna, så blefvo vederbörande
myndigheter bekymrade och frågade med oro, hvad som borde
göras för att hindra det uppkomna »läseriet». Andra åter voro
mera lugna och sade: »Det är ingenting att göra vid; de tröttna
nog snart.» För en tid såg det ock ut, som om dessa skulle
hafva rätt, ty tre af de fyra troende flickorna afflyttade från
staden, och missionsverksamheten afstannade.
Ar 1877 inflyttade till Vadstena en troende lärarinna vid
namn Hulda Sandberg, som blef anställd vid en af fru Dickson
på Kylleberg nyss förut upprättad friskola i staden. Hon var
en varmhjärtad Jesu Kristi lärjunginna, full af tro och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
