Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 86. Andliga rörelser i Östergötland - IX. Västra Östergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2302 ÅTTIONDESJETTE KAPITLET.
C. A. Carlsson, som med nit och trohet icke blott arbetat för
Guds ords framgång inom sitt pastorat utan äfven dels i
egenskap af styrelsemedlem, dels såsom ombud för Östergötlands
ansgariiförening tagit verksam del i det evangeliska arbetet inom
provinsen i dess helhet. Drifven af kärlek till sanningen
uppträdde han år 1900 på ett allvarligt och frimodigt sätt emot det
inom statskyrkan rådande slentrianmässiga konfirmationsväsendet,
i det han vägrade att på sedvanligt sätt konfirmera och till
nattvarden admittera de barn, som han under året undervisat i den
s. k. nattvardsskolan, sedan han rörande deras sinnesbeskaffenhet
och lefverne efter moget öfvervägande kommit till den vissheten,
att deras konfirmation och nattvardsgång skulle bli ett offentligt
hyckleri och en andelös ceremoni. Förloppet af hans
tillvägagående härvid och den konflikt, hvari han af denna anledning
råkade med domkapitlet i Linköping, var i korthet följande. Den
25 maj sagda år höll Carlsson med de barn, som under året
bevistat nattvardsskolan, offentligt kristendomsförhör, som dock
icke hade någon officiell karakter. Efter förhöret förklarade han,
att någon konfirmation icke utsattes, förrän något eller några af
barnen själfva sådant begärde och han inhämtat kunskap och
vittnesbörd om, att de till sinne och lefverne kunde anses
motsvara, hvad konfirmationsfrågorna hafva att innebära. Därvid
erinrade han om predikarens ord: »Bättre är, att du icke lofvar,
än att du lofvar och ej håller» (Pred. 5: 4). Den 18 aug.
anmäldes saken i Linköpings domkapitel, som infordrade förklaring
af Carlsson rörande hans underlåtenhet att konfirmera barnen.
I sin förklaring försvarade han på ofvan anförda grunder sitt
förfarande. Emellertid blef Carlsson af domkapitlet ålagd »att
utsätta dag till förhör och konfirmation och därefter lagligen
förfara». Den 11 nov. utlyste han förhör och konfirmation till
den 25 i samma månad med alla de konfirmander af årets klass,
hvilka före sistnämnda dag genom personlig inställelse hos
honom ådagalade, att de till konfirmation, aflösning och sin första
nattvardsgång voro berättigade. Enär icke något af barnen
anmälde sig och Carlsson sålunda af sitt samvete fann sig förhindrad
att fullgöra åläggandet »att lagligen förfara», aflyste han
förrättningen den 25 nov. och uppläste därvid ur kyrkolagens 8:de
kap. § 2 följande: »De som första resan vilja gå till aflösning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
