Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 87. Andliga rörelser i Västergötland - III. K. O. Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 344
ÅTTIONDESJUNDE KAPITLET.
predikan vid sammankomsterna i privata hus. För förföljelser
och trakasserier i sistnämnda afseende var han ofta utsatt. ’ På
åtskilliga orter var befolkningen så fientligt sinnad mot det fria
ordets förkunnelse, att mat och härberge icke kunde ens erhållas
för penningar. Engström måste då för fjorton dagar i sänder
medtaga mat hemifrån samt, då årstiden det tillät, söka härberge
under bar himmel eller i någon aflägset liggande lada. Under
sin verksamhet i Nerike blef han af vederbörande länsman tre
gånger gripen och förd till Örebro länsfängelse, där han dock
kvarhölls blott natten öfver. Så snart han undergått
kansliförhör, blef han alltid försatt på fri fot igen. Hans milda, ödmjuka
sinnelag gjorde honom olämplig för långvariga förföljelser.
Vid sammankomsterna förekommo ofta stormiga uppträden.
Berusade män och hädande ynglingar öfveröste predikanten med
grofva ord och afskyvärda tillmälen; men Engström upptog saken
godmodigt och lugnt och lät ibland fridstörarne rasa, tills de
själfva blygdes och tröttnade. För öfrigt var det icke lätt att
motstå den andekraft, som vid dessa sammankomster härskade.
Icke så få vildbasar ångrade sina synder samt försonades med
Gud och hans vänner. Ibland sökte fienderna gripa och fängsla
Engström, under det han predikade, men sansade män och
kvinnor, ja, gubbar och gummor togo då hans parti, gräto, tiggde
om rättvisa och afvärjde angriparnes anfall. Någon gång såg
det ut, som om satan varit söndrad emot sig själf. Då
Engström en afton gick förbi en herrgård, möttes han vid vägen af
inspektören, som under grof djäfvulstillbedjan hotade honom med
hugg och slag för hans läseri. Men i samma ögonblick stiger
fram en för sin ogudaktighet och våldsamhet känd och afskydd
slagskämpe, hvilken med ifver tog Engströms parti, bannar och
svärjer: »Om du inte låter den här beskedlige kolportören gå
i fred, så skall jag på ögonblicket se ditt rena hjärteblod rinna».
Inspektören tog genast till fötterna, och predikanten gick fri.
Vid en predikan å gästgifvaregården i Lyrestads socken fördes i
förstugan och nere vid dörren ett hiskligt oväsen, så att man
hörde intet annat än oljud. Då ropade Engström högt: »Tag
ljus och lys där nere, skall man få se, hur mörkrets ande flyr.U
Och i samma ögonblick blef det tyst såsom i grafven; man hörde
endast predikanten högt förkunna: O, låten försona eder med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
