- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / III:2 Vermland och söderut från 1860 /
2525

(1896-1902) [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 90. Andliga rörelser i Småland - A. Jönköpings län - V. Karl Palmberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA I SMÅLAND. 2525

m. fi. ledde han sammankomsterna i den s. k. Prinsens skola och
i barnhemssalen, hvarjämte de då och då talade i
Trefaldighetskyrkan. Den kyrkligt frisinnade riktning, som då var rådande
bland ett stort antal troende studenter i Uppsala, tillhörde han
med fast och orubblig öfvertygelse. Denna hade vunnits
hufvudsakligen genom Rosenii inflytande och genom samtal och
brefväxling med den begåfvade predikanten Gustaf Thorn i
Göteborg samt genom åhörandet af och samtalen med domprosten
Wieselgren, i hvilkens prebendeförsamling Fässberg han
tillbringade ett par somrar. Under en del af Uppsalatiden var han
ansluten till den bekanta friförsamlingen vid Svartbäcksgatan
under K. J. Widmans ledning. Med sådana åsikter och med sin
vana att öppet försvara dem kunde han naturligtvis icke komma
öfverens med flertalet af kamraterna. Där de satte kyrkan, ville
han i flesta fall sätta Kristus. Äfven med en och annan lärare
inträffade då och då en liten ordväxling, särskildt i läran om
Jesu nattvard, den han ansåg vara stiftad uteslutande för de
troende. Dock hindrade icke detta, att han våren 1870 lämnade
Uppsala med mycket goda betyg efter aflagd teoretisk och praktisk
prästexamen.

Nu stodo de öfriga kamraterna vid målet för sin sträfvan
och sågo hän mot sin prästvigning såsom mot en stor högtid.
Palmberg åter kände sin väg riktigt trång. Öfvertygad att den
fria andliga rörelsen var ett verk af Gud och en bärarinna af
stor andlig välsignelse, ville han helst ägna sig åt den inre
missionens tjänst. Prästvigas ville han icke, emedan han fruktade
att då komma under hindrande band och icke odeladt få äg-na
sig åt Kristi sak. När han därför på våren 1870 erbjöds af grefve
Stackelberg att blifva brukspredikant vid Öfverum, trodde hän
sig böra afslå detta, då kallet förutsatte prästvigning-. I stället
ingick han i Fosterlandsstiftelsens tjänst såsom medlärare vid
kolportörsskolan på Johannesberg under numera kyrkoherden
D. A. Ärnströms ledning och såsom reseombud under ferietiden.
Det var då, han lärde känna missionsvännerna ute i landet och
begynte uppträda vid missionsmötena.

Denna verksamhet stämde öfverens med hans inre böjelse,
och med glädje skulle han hafva fortgått där, därest icke hinder
mött i försvagad hälsa. Denna var dock nu så bruten, att han

Ekman, Den inre missionens historia. \ (j j

1 ’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 02:29:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/32/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free