Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 90. Andliga rörelser i Småland - C. Kalmar län - IV. Högsby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2604
NITTIONDE KAPITLET.
förande hos prosten hemställan om denna sak. Härpå lämnade
han ifrigt det bestämda besked, att han hvarken kunde eller ville
företaga någon åtgärd uti ifrågavarande hänseende, ty »han hade
nu», sade han, »fått reda på, att, om man stänger någon från
nattvarden, så kan man få en rättegång, som varar i två år, och
jag vill dessutom ej stöta mig med någon».
Det blef nu klart för en stor del af missionsföreningens
medlemmar, att ett kristligt nattvardsfirande icke kan äga rum i
statskyrkan, och att därför intet annat återstod än att antingen
undvara Herrens nådemåltid eller ock fira den enligt Kristi
instiftelse i de troendes krets utan biträde af statskyrkopräst. Af
fruktan att genom enskildt nattvardsfirande framkalla ännu större
förbittring hos den stora mängden, som redan förut var ganska
fientlig mot föreningen och dess verksamhet, uthärdade flera
föreningsmedlemmar under ännu några månader försakelsen af
Herrens nattvard, men längre än till början af år 1878 vågade
de icke göra detta, och därför ingingo de då till föreningen med
begäran att få begagna dess lokal vid nattvardsfirande utan
prästerligt biträde. Detta beviljades enhälligt, hvarefter en del
af föreningsmedlemmarne för första gången där samlades för att
enskildt fira Jesu döds åminnelse. Det var en oförgätlig stund,
hvarunder de församlade på ett särskildt sätt fingo erfara
Herrens närvaro och välsignelse. Sedermera började allt flera af
föreningens medlemmar deltaga i det enskilda nattvardsfirandet,
och i oktober samma år antogs enhälligt styrelsens förslag, att
missionsföreningen skulle såsom en kristen församling fira Herrens
nattvard utan biträde af statskyrkans prästerskap.
Ehuru missionsföreningen fått röna mycken fiendskap efter
nämnda kyrkovisitation och för dess firande af Herrens nattvard
i missionshuset, så blef dock motståndet mot dess verksamhet
ännu häftigare efter 1884 genom den nye kyrkoherden C. G.
Herlin, hvilken då ankom till socknen.
Visserligen var den gamle prosten Nils Löfgren afvogt
stämd mot inre missionsverksamhet och lefvande kristendom,
hvilket uppenbarade sig äfven däri, att han nekade sådana
prästmän som Ch. Meurling, C. A. Carlsson, A. Bodorff, E.
Läng-qvist och A. P. Westenius att predika i kyrkan, men han var
af ett godmodigt och fridsamt sinnelag, hvarför han i längden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
