Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 92. Andliga rörelser i Skåne - VII. N. M. Lahger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2712 NITTIONDE ANDRA KAPITLET.
och hans hustru Anna Akesdotter, ägnade honom och hans tvenne
systrar den ömmaste vård och uppfostran. Ehuru fadern var
främmande för Herren, bad han likväl sonen mången gång under
tårar att icke smaka rusdrycker och använda sin ungdomstid
bättre, än han själf gjort. Detta gjorde ett mäktigt intryck på
den unge gossens sinne. Modern, som var en from och
exem-plarisk kvinna, vakade noga öfver sina barn och i synnerhet
öfver sonen. Hvarje söndag fick han läsa en predikan af Luther
eller Johan Arndt samt måste ofta på kvällarna redogöra för, i
hurudant sällskap han varit, och hvilket tidsfördrif de öfvat.
Redan i Lahgers tidiga barndom stod den tanken lifligt
för honom, att han skulle blifva en ordets förkunnare. Under tiden
för hans konfirmationsläsning var han mycket allvarligt berörd
af Guds helige ande, och under djup glädje öfver att vara Guds
barn gick han vid sin första nattvardsgång fram till altarrunden.
Det dröjde dock icke länge, förrän han blef tjust och bedragen
af synden. De yrande ungdomsnöjena syntes honom lockande
och oskyldiga, och så bar det ut på det sluttande planet allt
längre och längre bort ifrån Gud. Under allt detta kände han
sig söndersliten i sitt inre, och hans ande försmäktade. Herren
släppte honom icke; hans hand hvilade tungt på honom både
dag och natt. På sommaren 1876 förnam han Guds andes röst
så kraftigt, att han icke längre vågade fortsätta att söka släcka
sin törst i världens usla brunnar. Det var dock först i november
månad sagda år, som försoningens och fridens ord medförde
förlossning för hans själ från syndens bojor och hvila för hans ande i
tron på Jesus.
Nu kände han ett oafvisligt behof att inför andra få vittna
om Guds stora godhet, hvars sötma han fått smaka, och därför
började han att i sällskap med en annan yngling, som förut
kommit till tron på Herren, gå omkring i husen och läsa bibeln
för folket samt bedja och sjunga andliga sånger. Härvid blefvo
de ofta bemötta med hån och motsägelse, men Herren skänkte
dem frimodighet att fortsätta verksamheten, och, då de icke
kunde tala till människorna, så gräto och bådo de till Gud för
deras frälsning. På vintern 1877 uppstod en så kraftig väckelse,
att nästan alla både gamla och unga gåfvo sanningen rätt, och
många öfverlämnade sig helt åt Guds nåd. På uppmaning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
