Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 92. Andliga rörelser i Skåne - XXVII. Börringe, Heckeberga och Svedala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I SKÅNE. 2813
att äfven en baptistförsamling under tiden uppstått på platsen,
hvars medlemmar förut till stor del tillhört friförsamlingen,
hvarjämte en liten själfständig friförsamling bildats vid Börringe
järnvägsstation. Börringe och Heckeberga friförsamling, som till en
början hade gemensam predikant med Svedala missionsförening,
har numera i förening med missionsvännerna i Skurup egen
predikant på så sätt, att predikanter från Skånes missionssällskap
turvis hvarannan månad verka på platsen. Från denna
församling har kongomissionären C. N. Börrison utgått, hvarom ock
hans namn gifver antydan.
De stora godsägarne på orten hafva varit vänligt stämda
mot lekmannaverksamheten, men prästerna däremot hafva med
oblida ögon betraktat densamma. Så inträffade, berättas det, en
gång, att vice pastorn i Gustafs socken infann sig hos grefve
Beck-Friis och beklagade sig öfver de öfverhandtagande
kon-ventiklarna samt bad, att grefven måtte göra slut på dem.
Grefvinnan, som satt i rummet bredvid och hörde detta, kom då in
och sade: »Hvad är det du säger? Så länge våra arrendatorer
samlades på sina hemman och spelade, söpo och slogos, hade du
icke ett ord att säga därom, men nu, då de samlas för sin
förbättrings skull, kommer du och vill, att det skall förbjudas.> Och
läggande sin hand på grefvens axel sade hon: »Min gubbe lille,
du gör väl icke, som han säger?» — »Nej», sade grefven,
»därför kan du vara lugn. Läsarne sköta sig bäst.» Med detta
besked fick prästen aflägsna sig.
Vid ett annat tillfälle, då den ena af grefvens döttrar,
grefvinnan Hamilton på Ovesholm, firade sin födelsedag, sade
fadern till henne: »Jag vill gifva dig något på din födelsedag.
Säg, hvad vill du hafva, så kan du få efter egen önskan.» —
»Ack, pappa, då ber jag, att pappa må gifva mig dansbanan,
som ligger där ute i skogen!» Dansbanan blef strax upprifven,
och platsen fick sedan användas till samlingsplats vid
missionsmötena om somrarna, så länge den gamle grefven lefde.
En annan gång kom prästen i Genarp till baronen på
Heckeberga och anklagade en af hans arrendatorer, därför att
denne icke ville låta sitt barn döpas. Arrendatorn blef då
framkallad, och baronen sade till honom: »Konventiklar mån I hålla,
men jag tycker, att, hvad sakramenten beträffar, kunnen I rätta
Ekman, Den inre missionens historia, 1-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
