Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 94. Kort öfversikt öfver baptisternas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
distriktsförening hörde utom 15 församlingar i Örebro län några mindre
sådana i Västerås och Nyköpings län samt i Östergötland och
Vermland. Öfriga distriktsföreningar voro Smålands med 6,
Gotlands med 9 och Skånes med 27 församlingar, däraf 3 i
Bleking, Göteborg och den äldsta församlingen i Halland.
Vid nämnda årskonferens sysselsatte man sig ock mycket
allvarligt med frågan om en varaktig bildningsanstalt för
predikanter. I synnerhet F. O. Nilsson samt A. Wiberg, hvilken
hade framställt förslag härom, talade med värma för denna sak,
och den sistnämnde fick i uppdrag att för en sådan skola söka
anskaffa lärare från England eller Amerika. Fem år förflöto
dock, innan detta uppdrag hann fullbordas. Under Wibergs
här ofvan omtalade och i detta syfte företagna resa i Amerika
sammanträffade han med K. O. Broady, hvilken efter att förut
hafva tjänat som öfverste under inbördeskriget i Amerika nu
förenade sig med Wiberg och tog verksam del i insamlingen af
medel för Betelkapellet i Stockholm. Wiberg misstog sig ej, då
han i Broady såg svaret på sina böner om en man till lärare
vid det påtänkta läroverket. Efter bådas återkomst till Sverige
år 1866 kunde man vid den samma år hållna fjärde
årskonferensen grundlägga Betelseminariet, emedan de amerikanska
baptisternas missionsförening då åtog sig att understödja
baptisterna i Sverige och anslog en årlig summa till det nya
seminariet. K. O. Broady utsågs sedermera till föreståndare för
denna skola, hvilken befattning han ännu, då detta skrifves,
innehar.
Efter 1869 års konferens uppkom i Skåne en ny
strömning af syndfrihetsläran genom Helge Åkessons verksamhet,
hvarom vi i det föregående (sid. 2828) berättat. Genom ett
allvarligt vinnläggande om helgelse trodde man sig kunna uppnå
en syndfri fullkomlighet. Ett af de svårare felen i denna nya
villolära var, att helgelsen blott blef en yttre iakttagelse af ett
visst sätt i kläder o. d. med många stadgar: »kom icke vid det,
smaka icke det» o s. v., medan det blef förbisedt, att sann helgelse
innebär hjärtats likhet med Gud. I Skåne blef nästan hvarenda
församling splittrad i två delar genom denna nya syndfrihetslära.
Mycket stor skada åstadkom den äfven på Gotland, i vissa delar
af Nerike, Västmanland och södra Dalarne. I norra Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
