Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 95. Kort öfversikt öfver metodisternas verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2870
NITTIONDEFEMTE KAPITLET.
predikanter måtte ditsändas, men det var ej möjligt att
tillfredsställa alla uttryckta önskningar i detta afseende.
Efter föredöme af metodistkyrkans årskonferenser, hvarmed
man inom samfundet förstår icke blott de på vissa tider
återkommande predikantmötena utan äfven föreningar af predikanter;
som ställa sig till biskoparnes eller superintendenters disposition
med löfte att verka å de platser, till hvilka de tid efter annan
blifva sända, organiserades vid det första predikantmötet, som
hölls den 17 september 1868 vid Wollmar Yxkullsgatan i
Stockholm Svenska metodistmissionärföreningeri. Som medlemmar
antecknade sig predikanterna Victor Witting, J. P. Larsson, J.
Kihlström, A. Palm, D. S. Sörlin, S. Hansson och E. Carlsson.
Missionen räknade då 7 församlingar, 15 predikoplatser och 424
medlemmar samt 5 söndagsskolor med 354 barn.
För att inför allmänheten klargöra sin ställning samt genom
meddelanden från de olika församlingarna stärka deras
samhörighetskänsla blef man ganska snart betänkt på utgifvandet af en
tidskrift såsom samfundets organ. En sådan började ock från
januari månad 1869 att utgifvas med ett nummer i månaden, och
har densamma senare utvidgats till halfmånadsskrift och från år
1881 till veckotidning under namn af Svenska sändebudet.
Några schismer med anledning af olika lärouppfattningar
hafva ej förekommit inom metodistkyrkan i Sverige. Icke heller
hafva några partier bildats med afseende på styrelseformen, om
man undantager en utbrytning år 1876 i Nerike och Vermland.
En af de mera framstående predikanterna gjorde sig under sin
verksamhet i Örebro skyldig till handlingar, som föranledde hans
uteslutning vid konferensen i Uppsala 1876. Han själf och en
stor del af medlemmarne inom hans församling ansågo, att han
blifvit orättvist behandlad, emedan han bekände sin synd och
sade sig ångra densamma men det oaktadt icke erhöll förlåtelse.
Med tillhjälp af åtskilliga krafter, som nu kommo till och
erbjödo honom sitt bistånd, bragte han till stånd en rörelse till
sin fördel, inför hvilken metodismen skulle afgå med skam,
synnerligen emedan den kraftige superintendenten Witting samtidigt
lämnade fältet. Icke så få af de gamla metodisterna i Nerike
och Vermland samlade sig under upprorsfanan för att åstadkomma
en reformering af den svenska metodismen i riktning mot den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
