Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättelsen. GilgamiS-myten är visserligen starkt bemängd
med raka motsatsen till idéen om oskuld, men den är icke
desto mindre ett vittnesbörd om att idéen var för handen*
Gilgamis, konung i Uruk, var skapad af jordgudinnan
Araru. Under honom rådde olycka i landet bland annat af
samma slag som den då gudinnan Istar var i underjorden,
så att inga varelser kunde födas. Människorna klagade
och bådo gudinnan att hon äfven måtte skapa en motbild
till Gilgamis. Hon hörde deras jämmer och skapade af
lera, som hon formade och kastade på jorden, hjälten (ilu)
Ea-äari1. Denne vistas någonstädes utanför Babylonien
tillsammans med djuren som äro hans enda sällskap; han
äter örter och dricker vatten tillsammans med dem.
Tydligen befinner han sig i ett paradis. En jägare, som af
honom, hindras i sin djurfångst, får af sin fader det rådet
att begifva sig till Uruk i Babylonien och därifrån medföra
en sköka till Ea-§ari. Han gjorde så och äfven Gilgamis
instämmer i samma råd. Så föres den babyloniska skökan
till Ea-sari, som också låter locka sig. Han följer henne
sedan äfven till Uruk, där han och Gilgamis blifva vänner
och företaga allehanda bedrifter; bland annat begifva de
sig till den heliga cederskogen och slå Humbaba.
Emellertid läsa vi att Ea-sari förbannar skökan, och då han sedan
blir sjuk och dör, så är väl hon orsaken till hans död,
ehuru det icke alldeles direkt synes emedan texten är
förstörd. Gilgamis klagar bittert öfver vännens död, han själf
fruktar att drabbas af samma öde, hvarför han begifver
sig ut på vandring att uppsöka den odödlige Ut-napiätim
för att af honom få hjälp mot döden2.
Det synes oss att mellan denna berättelse och den
bibliska om paradiset och syndafallet råder för stor likhet
för att de skulle vara historiskt oberoende af hvarandra.
1 Enligt Jenaen K. B. 6 l sid. 425 kan namnet läsas så, och jag
väljer denna form med hänsyn till det i Mitanni-brefvet mötande (ilu)
Ea-sari.
2 Jastrow (Hel. of Bab. 476 f.) har jämfört Ea-sari och skökan med
1 Mos. 2 f. och Stade (Z. A. 1903 sid. 174) har instämt däri mot Zimmern
(KAT8 528 anm. 3). Men däri har Zimmern säkerligen rätt att Gilgamis-
myten icke är någon prottoyp till Gen. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
