Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvanpå hvilka heliga personer vissa tider vistades likasom
de senare pelarhelgonen (jfr Simon Stylites i Syrien). I
förgården framför templet fanns ett kopparaltare: det var
omgifvet af en mängd stoder af hjältar och konungar, bland
dem Kombabos1, Assurbanipal (Sardanapal) och Alexander
den store. På samma förgård underhöllos heliga djur
såsom oxar, hästar, örnar, björnar och lejon, som alla voro
tama. Där fanns ock en damm med heliga fiskar. Midt i
dammen stod ett altare, till hvilket man dagligen sam ut
bekransad, men vid hvilket under vissa tider stora
högtidligheter ägde rum då gudarne nedstego i vattnet. Dessutom
forekommo två gånger om året stora festprocessioner, i det
man tog med sig guden Attes bild och begaf sig till
Me-delhafvet, där hämtade vatten i medförda kärl samt bar
vattnet till Hierapolis, där det hälldes ut dels inuti
templet dels under templet i en jordhåla, i hvilken den stora
flodens vatten sades hafva sjunkit ned. Devkalion (= Noa,
Ut-napistim) skulle hafva befallt att iakttaga dessa
ceremonier. Somliga sade ock att det var han som byggt
templet. I själfva verket synas Attes och Ut-napistim vara
identiska.
Man finner att templets omgifning var inrättadt som
ett paradis med heliga djur. Dammen med fiskarne höra
till Eas rike, likasom ock den nyssnämnda ceremonien
med vattnet vittnar om urgammal Ea-dyrkan.
Paradis-och flod-idéerna äro här förbundna med hvarandra. I
templet hörde man ofta röster, något som påminner om
Berossos flodberättelse enligt hvilken Xisutros (Noa) efter
skeppets strandande på den uttorkade jorden med sina
närmaste försvunnit från skeppets öfriga folk, hvaremot detta
hade fått höra en röst i luften. Visserligen har
Hierapolis-kulten blifvit en dyrkan af jordgudinnan, hvilket ju står i
rak strid med den rena paradisidéen. Men just emedan de
båda voro hvarandras motsatser och lågo i strid med
hvarandra har gudinnekulten kunnat vinna sådant insteg, något
som är begripligt nog efter uppträdandet af så många
1 Om dennes förhållande. till Hnmbaba i GilgamiS-epos se Jensen i
K. B. 6: 1 sid. 437 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
