Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
existerande förbund mellan folken väster om Eufrat. Att
dessa folkuppräkningar ytterst motiverats af ett från
Nordsyrien sig utbredande folkförbund är så mycket tydligare
som förbundsarken (eller ängeln) enligt en del ställen skall
gå i spetsen för Israel (från det heliga berget, som här i
fråga om arken står i stället för Nordsyrien) till
ifrågavarande folk (Jos. 3 10, jfr sammanhanget; 2 Mos. 23 20 ff.;
kap. 33; Dom. 2 l—5 jfr 2 Mos. 3411 f.). — Anmärkningsvärdt
är vidare att samma folk i 1 Mos. 10 15—18 kallas för de
kanaaneiska “stammarne" (egentl. “spirorna", sebatot) där
samma ord begagnas som om Israels stammar.
Men framförallt hafva vi att märka att de israelitiska
stammarne flerstädes betecknas som hvarandras haberim =
förbundne, förbundsbröder, och att detta är samma ord
(Habiri) som användes om det nordsyriska Israel redan på
El-Amarna-tiden. Med namnet hebré (eg. lEbri-ebré)[1] har
Habiri intet att göra. Den skenbara ljudlikheten, försvinner
ock vid närmare öfvervägande. Väl möter det icke någon
svårighet att låta det hebreiska ’i’ cebré motsvara ett
assyriskt-babyloniskt h i Habiri. Men en verklig svårighet ligger
däri, att ‘ebré är ett s. k. sägolat, d. v. s. ett ord, hvars
andra konsonant saknar vokal; af sådana ords egendomlighet
hade semiten i allmänhet en alltför säker känsla för att
han skulle kunnat återgifva ‘ebré med Habiri. Däremot
svarar Habiri fullkomligt till ordet haberim = förbundne,
hvarmed ock flere forskare sammanställt detsamma. Frågan
är då hvilken förbundsidé som uttryckts med detta
Habiri-haberim.
På Jesu tid hade ordet en viktig religiös betydelse, i
det man ifrigt diskuterade den frågan hvem som borde
betraktas som en verklig haber (= “nästa"). I förkristlig
tid tyckes man i flere skrifter hafva haft en viss skygghet
för ordet emedan en kättersk betydelse vidlådde detsamma
från det ortodoxa Israels ståndpunkt. Likväl möta vi det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
