- Project Runeberg -  Det israeliska folkets uppkomst och äldsta historia /
171

(1904) [MARC] Author: Jonas Walles - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Manasse (= förklarar dem vara Josefs söner) och där
påminner han äfven om uttåget utur Egypten samt sätter
Efraim (= f. d. Josef) före Manasse, hvarmed utmärkes att
det Israel som varit i Egypten nu får den större betydelsen.

Att Manasse-Jakob från början var en amoritisk stam
synes ock af Jos. 17 14—18. Tvänne olika versioner äro
här hopfogade; enligt den ena är det fråga om Efraims och
Manasses andelar, enligt den andra om Manasses båda
områden öster och väster om Jordan, så att Manasse är
bindelänken mellan versionerna. Uppmaningen att röja plats i
rafaeernas och perisseernas land afser, såsom Budde påpekat,
Manasses utvandring till sitt östliga område. Legenden har
nämligen äfven här vändt om den verkliga ordningen, den
att Manasse faktiskt kommit från östra Jordanlandet till
det västra. Då Manasse alltså enligt legenden allraförst
bott väster om Jordan men traditionen också visste att
Manasse af gammalt bott i ett bergland som varit en ja’ar,
så identifierades Manasses västliga område med detta
ja’arberg. Med ja’ar menas vild trakt i allmänhet, och särskildt
måste det hafva användts om bergen kring Hauran, som
bestodo af vildt södersplittrade lavamassor, hvilka oländiga
trakter af ålder användes som fästningar och tillflyktsorter
för krigare. Dessa trakoner eller lava-berg kallas än i dag
för va’ar, samma ord som det hebreiska ja’ar. Samma ord
användes i Mesa-inskriften om en fästning[1]. Ehuru nu i Jos.
17 14 ff. ja’ar legendariskt fattas i betydelsen af en skog
(från betydelsen af vildmark utvecklar sig den af “skog“)
som skall röjas, så ser man dock det ursprungliga motivet
i v. 18: “utan berget skall höra dig till, emedan det är en
ja’ar [och den skall du röja] och dig skola dess
tillflyktsorter (samma ord som i Ps. 68 21, hvarest anspelas på
berget Basan såsom tillflyktsort undan döden) tillhöra medan
du fördrifver kanaaneerna — - -" I denna vers är
Manasses västliga område tänkt som en ja’ar med motiv
från Basan-landet, och här är fråga om de båda stammarne
Efraim och Manasse. I den andra versionen är egentligen


[1] A. Nordlander, Die Inschrift des Königs Mesa von Moab 1896 sid. 62.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:07:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/disfolu/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free