Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grepp på filisteer och amalekiter; hans son Jonatan är
ifrigare än fadern. Det synes ock vara från denna punkt
som Davids och Jonatans vänskap utvecklar sig.
David af den amoritiska stammen Juda (§ 5) lyder än
under Saul än under filisteerna, men han har äfven i senare
fallet sina sympatier hos det amoritiskt-benjaminitiska
Israel. Under vistelsen hos filisteerna öfvar han sig i den
list, af hvilken traditionen bevarat flere drag och som
slutligen förhjälpte honom till ett konungadöme öfver hela det
amoritiska Israel och flere andra folk. Hos konung Akis
af Gat ställde han sig in, så att han af honom anvisades
att med sitt krigarfölje besätta den vid öknen i söder
belägna staden Ziklag. Han gaf sig nämligen ut för judarnes
och keniternas motståndare och sade sig hafva slagit dem
när han kom hem från något ströftåg, men i verkligheten
skall det hafva varit blott amalekiterna och deras förbundne
(bland dem synas egypter hafva funnits, 1 Sam. 30 il, n;
jfr sid. 163 ff.) som han angripit. Legenden är här formad efter
det mosaiska Israels synpunkt, men likväl synes rätt tydligt
hvad som från början berättats om David. Amalekiterna
voro just det mosaiska Israels beskyddare (§ 5) och mot
detta Israel har han kämpat till förmån för Juda.
Keniterna funnos både bland det mosaiska Israel och utanför
detsamma, så att detta flertydiga namn var lämpligt att
använda i detta sammanhang; de hafva rent af betraktats
som ortodoxa och samhörande med Juda gentemot
amalekiterna, bland hvilka de dock erkännas hafva bott (Dom. 1
LXX, 1 Sam. 15).
Med sitt krigarfölje skall David sedan hafva begifvit
sig till Hebron och slutligen till Jerusalem (2 Sam. 5 o).
Såväl Hebron som Jerusalem hafva hört till det jebusitiska
förbund, hvarom LXX-texten till Jos. 10 handlar. Då
detta kapitel går tillbaka på Seir-källan, densamma som vi
hafva äfven i 2 Sam. 5 6—io, där jebusiter sägas bo i
Jerusalem, så har LXX här bevarat en ursprungligare text
än den masoretiska. Men detta jebusiter-förbund skall hafva
blifvit slaget af Israel, och sedan har väl, enligt Seir-källan,
Juda innehaft Hebron. I Jerusalem däremot bo jebusiterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
