Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trodde han sig bäst sammanhålla sitt välde. Hvari Salomos
affall bestod belyses däraf att Höga visan tillskrifvits
Salomo; den innehåller nämligen den idéen att slätten
nedanför Libanon är Salomos brud Sulamit i analogi med den
gamla amoritiska läran om jordgudinnan (jfr sid. 183 ff.).
Salomos gemål (gemåler) från Libanonlandet har
representerat det landets gudinna, och likaså hafva hetitiskorna
representerat Nordsyrien, tänkt på hititiskt vis som en gudinna;
Salomo har härskat öfver länderna genom att vara förmäld
med deras gudinnor och kvinnor. Bland alla dessa har han
dock gifvit företrädet åt Sulamit från Libanon samt de
därmed kultiskt besläktade kvinnorna från hetiterlandet; det
senare som låg aflägsnast torde det hafva legat honom lika
mycket om hjärtat att sammanbinda med Jerusalem[1].
Att Salomo på amoritiskt-hetitiskt vis dyrkat Jahve
som en berg- och stormgud är bevittnadt i det gamla ord
som han skall hafva talat vid templets invigning, hvilket
sticker bjärt af mot det långa devteronomistiska tal som
eljest lägges i hans mun. Enligt den LXX-text, som
motsvarar 1 Kon. S 12, har han sagt: “Solen uppställde Jahve
på himlen, men själf sade han sig vilja bo i molndunklet.
- - -“ (‘arafel: samma ord som i 2 Mos. 20 21 2 Sam.
22 10 m. fl.). Denna uppfattning af Jahve har ock sedan
hyllats i vida kretsar i Israel, ehuru den ursprungliga
israelitiska uppfattningen aldrig saknat sina målsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>