Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Halsens organ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
VERKSTÄLLANDET AF ELEMENTÄRA DISSEKTIONER.
(inre halsvenen, i. hv.), tunnväggig, mer blodfylld *);
ofvanför (djupare än) dessa kärl maglungnerven och
sympatiska gränssträngen samt längre utåt några långsträckta
lymf körtlar.
Underkäken klyfves precis i medellinjen; å ömse sidor
lägges tätt intill underkäksbenets (u) inre yta ett snitt,
som genomtränger munbottens hela tjocklek (äfven
slemhinnan) ända fram till medellinjen. Härigenom lösgöras
tungan samt underkäks- och tungspottkörtlarna i
sammanhang med munbotten. Tungspetsen fattas med pincett och
framdrages mellan underkäkshalfvorna. Till ytterligare
vägledning införes en böjlig metalltråd med afrundad (ej
spetsig!) ända såsom sond genom ena näsborren ända in
i svalget; införandet underlättas, genom att djurets hufvud
böjes öfver åt ryggsidan. Munhålans tak, gommen, låter
sig nu öfverskådas.
Gommens främre del, hårda gommen, innehåller ben,
dess slemhinna är hos kaninen tvärrefflad **); den bakre
delen, mjuka gommen eller gomseglet, innehåller ej ben,
dess slemhinna är slät. Vid gomseglets fria, bakre kant
framskymtar sondspetsen.
På gränsen mellan hårda och mjuka gommen lägges
nu ett tvärgående snitt, som lösgör den senare från den
förra. Härigenom blir sondens i svalgets öfre hälft
liggande del synlig. Svalgets ofvan- och sidoväggar
genomskäras, och snittet fullföljes i den luckra bindväfven ofvan
mutstrupen ända till bröstkorgens främre öppning, så att
struparna på alla sidor frigöras från omgifningen. Tungan
med struparna nedfälles, så att dess undersida kommer
att hvila på bröstkorgens nedre yta. Svalgets öfre vägg
uppklippes i medellinjen ett stycke in i den smalare
matstrupen.
Härigenom frilägges mjuka gommens bakre öfre yta
och fria bakre kant. Denna senare saknar det hos män-
*) Dylika olikheter i arterens och venens förhållande återfinnas
äfven i öfriga kroppsdelar. Olikheten i blodmängden inom arterer och
vener inträder först efter döden och beror på arterväggens större
sammandragningsförmåga; genom väggens sammandragning utdrifves kärlets
innehåll. Detta dödsfenomen har gifvit upphof till det forntida
föreställningssättet, att artererna äfven under lifvet ej vore blod- utan
luftförande kanaler.
**) Hos människan slät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
