Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Närvsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRVSYSTEMET.
39
sida om medellinjen en smal och grund fåra (f.)*. Bakom
storhjärnan skymta de genom en grund korsfåra från
hvarandra skilda fyrhögarna (fh.); vidare synes den genom
talrika, täta, mästadels tvärgående fåror och mellanliggande
vindlar utmärkta lillhjärnan (1. hj.), slutligen förlängda
märgen (f.m.), som under långsam afsmalning utan skarp
gräns öfvergår i ryggmärgen (r.m.). Stora hjärnans och
27.
1.st.
2.2.
l.st.
sk
hj t
hj sk
br.
-1.hj.
-f.m.
fr.rr
lillhjärnans ytor visa grå färg
(bestå af grå substans», här
kallad bark), de öfriga
delarna visa en mer hvit färg
(hvit substans»)**. Mellan
kotbågarna synas från
ryggmärgen utgående trådar, de
bakre ryggmärgsrötterna (brr),
en mellan hvart kotpar. De
äga här små knutformiga
ansvällningar, ganglier (rg).
Börjande med
luktloberna lösprepareras hela
undre hjärnytan från
hjärnskålens botten. Detta sker
till en början lättast, genom
Fig. 16. (Naturlig storlek.) Undre ytan af hjärnan och främsta
delen af ryggmärgen.
br bryggan, f fåror å storhjärnans yta, fm förlängda märgen,
frrr främre ryggmärgsrötterna, hjsk hjärnskänklarna, hjtr
hjärntratten, lhj lillhjärnan, ll luktloberna, lst luktlobernas stjälkar, sk
synnärvskorsningen.
*) Hos männskan är storhjärnan proportionsvis betydligt större;
den täcker här fyrhögarna och lillhjärnan. Dess fåror med
mellanliggande vindlar äro hos människan samt, om än i mindre grad, hos
hunden och katten talrika och väl utpräglade.
**) Hjärnans och ryggmärgens hvita substans innehåller
företrädesvis närvtrådar, den grå åter bl. a. närvceller, med hvilka närvtrådarna
på ett lagbundet sätt träda i förbindelse; (de perifera) närverna samt
den hvita substansen i centrala närvsystemet innehålla alltså
företrädesvis närvösa ledningsbanor. Den grå substansens närvceller åter utgöra
med största sannolikhet begynnelse- och mellanstationerna för de i
periferisk riktning gående närvimpulserna (framför allt
rörelseimpulserna) samt mellan- och ändstationer för de centralt riktade impulserna
(såsom känsel- och sinnesintrycken). Närvceller förekomma äfven i
ryggmärgens och det sympatiska närvsystemets ganglier; också här är
deras uppgift en liknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
