- Project Runeberg -  Handledning vid elementära dissektioner / 2. Fåglarna /
11

[MARC] Author: Johan August Hammar
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hudsystemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUDSYSTEMET
11
ning förvärfva sig. Det innehåller i öfverarmen ett ben,
öfverarmsbenet, i underarmen tvenne, strål- och
armbågsbenet, i handen en fri, kloförsedd tumme (fig. 4 tu)
samt två sammanvuxna mellanhandsben (mel),
motsvarande pek- och långfingret, med förkrympta fingerleder.
Vingskelettets förhållande vid hoplagd och sträckt
vinge undersökes: Vid hoplagd vinge ligga öfverarm,
underarm och hand hopfällda utefter hvarandra, så att de
nära nog äro parallella. Äfven vid fullt utsträckt vinge
bilda nämnda delar en bruten linje. I vinkeln mellan
öfver- och underarmen finnes ett tresidigt hudveck, den
främre flyghinnan (fig. 4 ffh), utspänt. Ett annat af
vida mindre omfång, den bakre flyghinnan (fig. 3 bfh),
finnes mellan öfverarmen och bålen. Båda bidraga de
till den utfällda vingens ytförstoring.
Äfven underarmens och handens bakre kanter visa
ett brämlikt hudveck. I detta sistnämda äro djupt instuckna
en rad af grofva fjädrar, armpennor (ap) och
handpennor (hp). På sin öfra yta skylas de af flere rader, på sin
undre af en rad smärre fjädrar, s. k. vingtäckare, hvilka
allt efter sitt läge betecknas såsom armtäckare (öat, uat)
och handtäckare (öht).
Å det tummen motsvarande fria fingret finnes en
särskild liten grupp konturfjädrar, den s. k. lillvingen (lv),
hvilken bildar en väsentlig del af främre vingkanten..
Fjädrarnas sneda ställning mot vingytan och inbördes
läge beaktas (bäst å den utbredda vingen): främre kanten
af hvar fjäder ligger djupare än den bakre och skjuter in
under bakkanten af den närmast framför belägna. Genom
denna anordning komma fjädrarna, då den kupiga vingen
föres nedåt, att prässas mot hvarandra och vingen sålunda
att bilda en för luften i det närmaste ogenomtränglig
skärm, under det att luften lätt passerar mellan fjädrarna
och dess motstånd sålunda blir ringa, då vingen under
flykten höjes till ett nytt vingslag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 24 15:37:20 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dissekt/2/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free