Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Patron Brackander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
auktionsdagarne äro hans beaux jours. För
att övertyga sig därom borde man se honom med
klubban i hand och höra hans snilleblixtrande,
kvicka, putslustiga anmärkningar över varje sak,
som han uppvisar och utbjuder åt den auktionsbesökande
allmänheten.
– Ja, sade Brackander, i det han häftigt satte
toddyglaset tillbaka på bordet, de skola se, vem
de vågat förolämpa. Det blir en lysande hämnd
jag tager, bror Spöqvist.
– Din hämnd blir raffinerad som det här
sockret, anmärkte Spöqvist, under det han tillagade
en ny toddy. Men tillåt mig säga: din idé är icke
ny. Napoleon...
– Napoleon säger du?
– Ja, Napoleon, berättar historien, friade till
en prinsessa, jag tror hon var från Ungern. Nog
av, prinsessan var lika uppnäst som din fröken
och svarade tvärt nej. Vad tror du Napoleon gör,
bror Brackander? Jo, knappt en vecka efter han
fick korgen, gifter han sig med Josefine, som var
hans kammarjungfru... eller... jag tror... hans
ladugårdspiga. Du må tro det blev en uppståndelse
vid hoven, då de fingo veta detta. Prinsessan av
Ungern dog på stället av förbittring; det gick henne,
kantänka, till hjärtat, att en ladugårdspiga så burdus
fick den värdighet, som nyss var erbjuden prinsessan
själv. Men alla drottningar, kejsarinnor,
furstinnor och hertiginnor, ja påvinnan på köpet,
voro tvungna att hylla och krusa för den forna
ladugårdspigan. Vart hon gick, måste åtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
