Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Hos korporalens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5.
Hos korporalens.
Det är aftonen av samma dag, på vilken patron
Brackander i ovannämnda ärende besökt korporalens
anspråkslösa stuga.
Korporal Brant sitter på bänken under linden
och bredvid honom hans kära hustru, mor Kerstin.
De hava länge samtalat med varandra. Korporalen
blickar allvarsamt under sina buskiga ögonbryn,
mor Kerstin ser mycket upprörd ut och har tårar
i ögonen.
– Ja, jag säger ännu en gång: det var en
olycka, att jag icke var hemma, då patronen var
här, sade mor Kerstin och torkade sig i ögonen,
det skulle då icke gått, som det gick.
– Det skulle gått på samma sätt, svarade
korporalen. Jag vet vad jag gjort.
– Brant, Brant, kan du inför Gud försvara,
att du har förstört ditt eget barns lycka?
– Jag, liksom du och alla andra, är endast en
fåkunnig människa, men Gud vet, att jag handlat
efter samvete och bästa övertygelse, sade Brant
lugnt.
– Huru ofta, kära Kerstin, ha vi icke läst i
Guds ord och sett av dagliga erfarenheten, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>