Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som förefunnos, voro i alla fall så stora och många, att det
knappast var tid att mera afhjälpa dem när kriget stod för
dörren.
Egendomligt nog talar Cronstedt icke alls — liksom icke
häller tidigare Wetterling — om en brist i själfva
befästningsarbetena, hvilken dock vid en blick på kartan genast faller i
ögonen, nämligen att Skanslandet eller Båkholmen, oaktadt alla
tidigare planer i denna riktning, icke blifvit befastadt. Och dock
hade denna bristfällighet redan under föregående århundrade
blifvit påpekad till och med i den utländska literaturen. Tvänne
fransmän, hvilka år 1791 reste i Finland och äfven varit i
tillfälle att besöka Sveaborg, hade där kommit till den
uppfattningen, att om fienden blott skulle lyckas fatta posto på nämda
holme, skulle han därifrån, i skydd af klipporna, med
lätthet kunna bombardera icke allenast själfva fästningen, utan
också den i hamnen liggande flottan. 1 Petersburg hade
främ-lingame sedermera erfarit att ryssarne året förut, i händelse de
segrat vid Svensksund, haft för afsikt att från Båkholmen rikta ett
anfall mot Sveaborg. De uppgåfvo sig vara i besittning af
noggranna kartor Öfver fästningen och försäkrade att de inom
densamma kunde räkna på pålitlig medvärkan ’).
Bland andra af utlänningar författade reseskildringar, hvilka
innehålla uppgifter om Sveaborg under det svenska väldets sista
tider, torde engelsmannen Clarke’s framställning vara den mest
(f 1806) hade begagnat varfvets arbetare till att anlägga en dyrbar trädgärd.
Med material från fästningen uppbygdes stätliga hus å närbelägna
landt-egendomar. Och skrifvelsen vill låta påskina att ofTicerarne till Ryssland
sålt forråder från fästningen. »Hvar tog den myckna koppam vägen som
togs uppå hela taket uppå huset Adlerfelt? om den icke är förvandlad till
rublar och flammig bolsterväf?“ — Författaren har icke uppgifvit sitt namn
och hans beskyllningar betyda därför i och för sig icke mycket. Men då
han uttryckligen föreslår laglig undersökning samt vädjar till fästningens
tjänstemäns och handtvärkares vittnesbörd, så synes det dock troligt att
denna skildring icke saknar all grund. Skrifvelsen finnes i Uppsala
biblioteks handskriftssamling.
*) Voyage de deux Francais en Allemagne, Danemark, Suéde, Russie
et Pologne, fait en 1790—1792, Paris 1794, t. II, s. 614 och följ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
