Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tragiskt var i själfva värket, i synnerhet för en natur
som Löwenhielms, hans öde vid Pyhäjoki, så mycket mera
tragiskt, som han icke kunde undgå att finna att orsaken
till olyckan låg ej allenast i den oförsiktighet som
stridslystnaden framkallat.
Då denna olycka skedde, var förhållandet mellan
öfver-befalhafvaren och hans generaladjutant redan mycket spändt,
såsom äfven af Klingspors bref framgår. För Löwenhielm
oförmånliga rykten nådde snart konungens öra, och då Gustaf
Adolf med anledning häraf af öfverbefalhafvaren infordrade
upplysningar om sakens värkliga förhållande, gaf Klingspor dem
utan att anföra några förmildrande omständigheter. Han
tilllägger ännu: „Mina underdåniga rapporter skola vara sanna,
jag nämde således ej dess fångenskap såsom en förlust, utan
rapporterade händelsen." *)
Man kan icke häller påstå att grefve Löwenhielm skulle
haft större sympatier inom armén. Orsaken härtill var den
stränghet, stundom häftighet med hvilken han försökte sätta i
värket sitt redan i Tavastehus fattade beslut att upprätthålla
god ordning. Om hans uppträdande i detta afseende gingo
inom armén hvarjehanda historier. En gång dömde han till
arrest en artilleriofficer, hvars underlydande vaktsoldat en natt,
då generaladjutanten red förbi, icke tillropat honom att stanna.
Denne samme officer fick sedermera tillfälle att visa, hurusom
ett noggrant iakttagande af Löwenhielms ordningsregler stundom
kunde leda till orimligheter. Generaladjutanten hade bestämt att
om en häst, såsom ofta skedde, nedföll död på vägen, måste
därom anskaffas bevis af kronobetjäningen eller af andra
ojäf-viga personer. Det hände en gång, att nämde officers häst
stupade och det icke fans tillgång till erforderliga vittnen.
Officeren blef dock icke rådlös: han lät lägga den döda hästen på
en släde och släpa den till nästa lägerställe. Det passade icke
bättre än att han mötte Löwenhielm, som häftigt frågade hvad
’) Klingspors enskilda bref till konungen, den 20 maj. Dessa en*
skilda bref förvaras i Upsala universitets bibliotek. Jag har an vänd t afskrif*
ter i svenska krigsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
