Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tengström som en simpel lycksökare. De synpunkter som
bestämde hans handlingssätt, väga tungt i vågskålen. Ordnade
trupper tillkommer det att föra svärdet, och ehuru det
onekligen gifves ögonblick, då plikten bjuder äfven den utom hären
stående att draga i strid, lända likväl den enskildes oordnade
försök fäderneslandets sak oftare till skada än till gagn. Den
som afstyr dem, gör därför mången gång sitt folk en tjänst.
Buxhövdens hotelser voro fullt allvarligt menade. Han
befalde sina underbefalhafvare att till lifvet straffa de bönder,
som gripit till vapen. Men onödig grymhet älskade han icke,
utan insåg fastmer att sådant skulle lända ryssame själfva till
men. Sålunda svarade han på förslaget om byarnas
uppbrännande att han i intet fall ansåg detta rådligt, emedan
invå-name genom ett dylikt förfarande skulle råka i det vildaste
raseri. Det gafs ju andra medel att hindra fiendens
framträngande, exempelvis det att bortsläpa hästar och spannmålsförråd,
drifva boskapen innåt landet o. s. v.1)
Tillj frågan om samlandet af Sveaborgs och Svartholms
besättningar intog Buxhövden en mycket reserverad hållning.
Så länge Klingspors * armé ännu icke blifvit tillbakaträngd till
Uleåborg och ryssarne i de inre delarna af Finland saknade
tillräckliga reservtrupper, komme den föreslagna åtgärden
sannolikt att öfveralt uppägga invåname mot ryssame. Så stort var
svenska regeringens inflytande „på det härvarande folkets sinnen
och hjärtan", och dessutom kunde truppernas sammankallande
väcka den misstanken, att man hade för afsikt att insticka de
finska krigame i ryssames led för att kämpa mot sina egna
landsmän. — Äfven denna plan gick om intet. I stället befalde
Buxhövden kronobetjäningen att fangsla de till sina hemorter
förpassade krigare, som saknade stadigt hemvist och yrke, och att
öfverlämna dem åt militärmyndighetema. Då man sedermera, på
grund af från Petersburg anländ order, böljade bygga
faltförskans-ningar i trakten omkring Tavastehus, i hvilka ryssame, för den
händelse de tvungos draga sig tillbaka, skulle kunna hålla
*) Buxhövdens skrifvelse till krigsministern den 11 juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
