Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hausen, Rehberg, Wärnhjelm, Aminoff, underlöjtnanterne Koch
och Hallberg samt fänrik Logren. Hvad som särskildt gjorde
Wärnhjelm misslynt, var att majoreme Olivestam och Olander,
tvärtemot en tidigare bestämning, nu skildes från honom.
Äfven kapten Durietz, i hvars sällskap Wärnhjelm förkortat
mången af färdens långa stunder med ett parti patience, hade
fått sin plats i en annan afdelning. Lyckligtvis hade till
ledsagare for sällskapet bestämts en oflficer, som såg hygglig ut
och talade svenska, en löjtnant Mellin.
Bland förberedelserna till resan nämner Wärnhjelm att
han i förening med Aminoff inköpte en med kur försedd kärra,
en såkallad „kibitka“. Afresan skedde den 19 aug. under
hällrägn och dåliga auspicier för öfrigt. Medan inpackningen
skedde, anlände ett följe underofficerare och soldater —
Svea-borgskt manskap — från Finland. Bland dem var en gammal,
hederlig underofficer Hallberg, hvars son, löjtnant Hallberg,
var tvungen att afresa omedelbart efter det fadern anländt.
Färden gick till Schliisselburg, därifrån till Ladoga stad,
vidare med färja öfver en vik af Ladoga och sedan åter med
häst till Tichvin. Hade gästgifveriema redan i ryska Finland
varit dåliga, så befunnos de här ännu många gånger sämre och
smutsigare. Äfven landsvägarna voro ställvis usla. Till sin
glädje hörde dock de resande, etter att hafva färdats några
mil från Tichvin, af löjtnant Mellin att man kunde hyra
farkoster och med dem färdas längs floden till Kostroma, dit
ännu återstod 500 värst. Snart anträffades ock en bonde,
som för 180 rubel lofvade i tvänne båtar föra hela sällskapet
fram till Kostroma. Den 23 om aftonen anlände man till det
ställe vid floden Hagoda, där man skulle gå ombord på
båtarna. „Och som vi“ berättar Wärnhjelm „stadnat uppå en
ganska vacker äng vid flodens strand, så uppgjordes genast en
stor stockeld, ikring hvilken kibitkorne placerades och sedan vi
utur våra cantiner gjort vår lilla souper, afsjöngos vid den
goda brasan och under en skön afton visor af flere slag. Vår
kibitka blef vår säng och hade vi sedan afresan från
Petters-burg ej haft ett så hyggeligt och förnöjande nattqvarter".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
