Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ett bref till Karl Stjemvall den 13 maj talar Aminoff
i en bekymrad ton om framtiden. „De heliga band, som under
seders lopp fästat den finska nation obrottsligt vid Sverge, äro
nu genom den Allvises bestämmelse upplösta. Står det, frågar
jag billigt, i nationens magt att undanrycka den samma fr&n
det nya öfverväldet? Hvari finnes således fademeslandskänslan
hos dem, som aflägsna sig från den bygd som sedt dem födas?
Har deras rätta fädernesland intet anspråk på deras själs
förmögenheter och armar till rätt-uppehållelse? Är det
medborgaren, som med vapen en dag skall utgjuta medborgarens blod
för att återförena ruinerna under f. d. broderlandet Sverige, då
i stället ett samlat, förenat folk är starkt genom dygder och
fosterlandskänsla.–––-“
I sitt svar på ett bref från Aminoff hade öfverste
Palm-felt redan den 6 maj skrifvit: „Den harm du yttrar öfver de
vrängningar och uttydningar, man skall vela gifva kejsarens
Nådiga välgärning emot Arméen, eller rättare mot Nationen är
likaså billig som rättvis.–––-Sanningens röst är stark, och
man skall vara mer än ovanligt dum och elak, för att icke
inse, eller vela inse, kejsarens likaså Nådiga som visa och
ädelmodiga afsigt: Nationens förening och sällhet. Hvad hade
hon blifvit om en betydlig del af dess söner nödgats med
hatet i sitt bröst öfvergifva fäderneslandet, för att sälla sig till
dess naturliga fiender, och en mängd aktnings- och
vördnadsvärde familler bragte uti yttersta elände, jag frågar billigt om
man då kunnat vänta sig lugn och enighet inom oss, och
förtroende till och af Regeringen, och hvad följderna häraf blifvit.
Gud vare evigt lofvad och välsignad vare kejsaren att
detta hinder för vår sällhet, blifvit så fullkomligen väl
undan-rödjat, vår egen klokhet kan göra resten; men dertill fordras
alla redligas oafbrutna bemödande; måtte våra vapenbröder
känna, och känna djupt detta deras heliga åliggande, som både
tacksamheten och klokheten ålägga dem".
I samma anda skrifver Karl Stjernvall till Aminoff den 2
juni från Björneborg. Efter att hafva beklagat sig öfver tidens
ondska, säger han: „Hvad är att vänta af ett sådant tidehvarf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
