Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade finska landtdagen, och genom de akter, hvilka
yoro en följd af dessa rådplägningar l.u
Frågan om Finlands statsrättsliga ställning är
sålunda icke därmed afgjord, att man framställer
Jelli-neks slutledningar såsom bestående, inom den nutida
vetenskapen allmänt erkända sanningar.
Härmed vill jag icke hafva sagdt, att professor
Brie i allt obetingadt träffat det rätta. Tvärtom
förefaller denna hans hypotes, att en ofullständig union
fortfarande är en union, något tvifvelaktig. Om engång
till unionens väsentliga egenskaper också hör den, att
de under samma herskares spira förenade staterna äro
jämbördiga med hvarandra — och så uppfattar äfven
Brie saken — så är det svårt att förstå, huru man
skall kunna benämna realunion en sådan förening af
stater, i hvilken den ena — om ock endast i enskilda
punkter — står under den andras öfvervälde. Och då
Kysslands öfverherskap öfver Finland på
utrikespolitikens område är ovedersägligt, så förefaller det i
vetenskapligt afseende betänkligt att använda namnet
realunion för föreningen mellan dessa två länder.
Men om sålunda Finland knappast kan betraktas
såsom varande i realunion med kejsardömet, följer då
1 Jfr Bries artikel „Zur Lehre von den Staatenverbindungen** i
„Zeit-schrift fur das Privat- und öffentliche Recht, herausg. von C. J. Grunhut*’,
XI Bd (1884) sidd. 105—106, 137—138, och hans utförligare afhandling
„Theorie der Staatenverbindungen“, Breslau 1886, sidd. LXIX—LXX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
