Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några i förordningen särskildt uppräknade finska
varor och äfVen åt många af dem blott i inskränkt mått.
År 1859 ställdes visserligen dessa förhållanden på en
rättvisare fot. Antalet af de varor, och äfven själfva
varumängderna, som från Finland tullfritt finge införas
till Ryssland, förökades. Och därutöfver fastställdes i
Finland tull på några ryska varor, nämligen vin,
socker, sirap, salt och tobak. De nya förordningarna voro
således för Finland fördelaktigare än de gamla, men i
alla fall var det ett ovedersägligt faktum, att medan
„de ryska industrialstren i obegränsad mängd tullfritt
infördes till Finland, förblef införseln af finska
fabriks-alster till Ryssland strängt begränsad". Och de
närvarande förhållandena, efter 1885 och 1886 års
förändringar! De ryska fabrikerna hafva allt fortfarande
rätt att tullfritt sända hvilka kvantiteter som hälst af
sina alster till Finland, de finska fabrikerna hafva*
däremot så godt som fullständigt förlorat sin tullfria
exporträtt till kejsardömet och måste nöja sig med att
tullsatserna mot Finland äro lägre än mot utlandet, en
förmån, hvilken de för öfrigt ingalunda åtnjuta för alla
sina alster liksom icke häller för annat än
begränsade kvantiteter. Detta är den tulltaxa, som anses
lifnära Finland på Rysslands bekostnad.1
1 Jfr Frith. Neovius, Handelsförhållandena emellan Finland och
Ryssland. Helsingfors 1890. Hvad ofvan är sagdt hör icke förstås sålunda,
som om jag ansåge billigheten fordra, att alla finska varor tullfritt finge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
