Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I de ryska tidningarna har man stundom sett
påstås, att, då kejsaren i denna kungörelse förbehåller
sig sin rätt sådan densamma i Regeringsformen samt i
Förenings- och Säkerhetsakten finnes försäkrad, så
erkänner han därmed icke de rättigheter, hvilka samma
lagar tillförsäkra landets ständer och enskilda invånare.
Med andra ord: han förbehåller sig sin rätt nsådanu
den i dessa lagar finnes försäkrad, men på samma gång
erkänner han icke de inskränkningar, hvilka samma
lagar innehålla. Detta påstående, som strider mot all
lagtolknings första regler, torde till och med förefallit
hr Jelenev alltför enfaldigt. Han medgifver nämligen
obetingadt, att kejsarens makt i Finland efter 1869 bör
uppfattas „blott1 sådan densamma i Regeringsformen
samt Förenings- och Säkerhetsakten försäkrad finnes
och icke blifvit genom uttryckliga ord uti förestående
Landtdagsordning förändrad44. Och hänvisande till L.
O. § 71, som förordnar: „grundlag kan stiftas, ändras,
förklaras eller upphäfvas endast på framställning af
Kejsaren och Storfursten och med alla ståndens bifall44,
säger hr Jelenev alldeles riktigt att utan detta ståndens
bifall således ej någon ändring kan göras i
Regeringsformen, i Förenings- och Säkerhetsakten eller i 1869
års Landtdagsordning. Och för att bevisa att icke
häller vanliga lagar kunna upphäfvas eller stiftas utan
1 Kursiveradt af mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
