Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JERNBERG. År det nu gnabb igen mellan Janne
och fruntimren. Det var alldeles nödvändigt att
Janne följde med, dels för att bära korgen och dels
för att passa på sin fästmö.
ANNA. Ännu har jag icke blifvit hans fästmö,
och jag vill heller inte blifva det.
JERNBERG. Janne har mitt ord och det är
tillräckligt, flicka. Nog nu om den saken. Duka upp
förrådet, mor, så taga vi oss en gammal ärlig svensk
sup, på det vi med klara strupar må kunna hurra
när vi få se kungen.
FRUS; Genast, go’a Jernberg.
ANNA. Jag skall hjälpa mamma. (De duka på en
sten.)
JERNBERG (till Janne). Jag har så ofta sagt dig
att du skall låta bli att träta med fruntimmerna.
Därmed är det tids nog till efter bröllopet, då kan
du gärna i mån af behof draga till med storsläggan
för att visa alt du är herre i huset, men innan
prästen nitat er samman, råder jag dig att taga
lilla hetsen och klappa varligt om din fästmö som
vore hon af glas eller skröplig som ett sockerlamm.
JANNE. Jag skall försöka att lyda farbrors råd,
men att vara i sällskap med fruntimmer utan att
bli arg, är lika svårt som att sticka fingrarna i ässjan
utan att få dem brända.
FRUN. Nu är allt i ordning, mina herrar.
JERNBERG. Då slå vi oss ned i gröngräset. Men
hvad är det för en gynnare, som sitter där borta?
Han ser så olycklig ut som om han fått mer än
ett af sina järn brända. Ar kanske en af de där
stockholmsherrarna, som ha kredit hos skräddarn,
men inte på värdshuset, och som därför under en
grann rock ofta skyla en tom mage. Nå, i så fall
kan han prisa sin lyckliga stjärna, som fört mig i
hans väg, ty aldrig skall någon kunna säga om
smeden Jernberg från Småköping att han ej delat
både sin flaska och sin brödkaka med den, som
haft torr hals och tom mage. Och en smed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
