Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan en, som bindes med den ena foten upp 1
ett träd, hvarest han begynner med ett
oupphörligit tjutande fortfara; då komma både
vargen och honan uti sin vrede fram att försvara
ungen, och blifva så nedskjutne.
Stådane äro gode tilfällen emot desse
skadedjur. Anledning till att uppsöka varg-ungar fås
utaf vallhjonen: ty då desse märka. att vargen
nappar uti får och getter och begynner
bortleda dem lefvande, då är den tiden ungarna
skola öfvas med bitande. Skinnet på dessa djuren
är sommartiden rätt blakt, hårtunt och
oansenligit, men vintertiden vackert, mörkt och
hårtjockt. Et fullkomligt skin kostar 18. 221d.
k. på våra marknader. Warg-kroppar plåga
uppsättassmed fötterna såsom spectacler på
åkrarne, hvaraf de tro, att vargarne fly bort
utaf deras skogar. Varg strupen tages,
upptorkes och sönderstött intagen uti varmt
dricka, holles före vara en god bot emot
allehanda sår och svullnader i halsen. Dess träck
tro somlige äga den verkan, att, om de så
uti honom förr, än han är blifven gammal,
och smörja sina kreatur med, vargarna tå
hela det äret ej kunna skada de kreaturen, som
härmed blifvet bestrukne.
) Varg kallas af landtmannen kuse.
Vargar öro mest rofgirige. åg stark kölld är. då
de och i brist of annat uppäta hvarandra.
Wargens största styrka är uti främre kroppens del.
Den andre är hel soag; hvaraf händer, att,
när man med en käpp får slå honom bak på
jgea , har han deyaf straxt sitt döds hugas
Värgens lsstighet är ster s jag har sede jär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
