Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
§ § )( 2
Då nu Raren springer fram, fastnar saran om
halsen, och följer honom efter, tills käppen
tar emot skogen; då vänder han sig om och
drar snaran åt halsen, medan lifvet sitter us
sfonom. Snarorne bör man ej. handtera med
bara händer, emedan det kreaturet är ganska
starkt i vädrande. Om man fingrat snaran,
måste hon sedan väl gnidas och skuras med hele
fmått granris, som borttager lukten. Haren
fänges ock under stundom genom inhvarfnings
man går ut om morgonen, när någon ny snö
fallet, och söker efter de nyaste hare-spor.
När sådant tråffes, holler man efter, till, man
sår se, att han under sitt lopp gjort helt små
och krokiga språng. DBär tar man straxt en
ring uti skogen, till omkretsen något öfver
1200:de steg: har han då intet spor ut genom
ringen, måste han nödvendigt vara på det
stälset liggaande. Då går man sakta och letar, tills
shan kommer i ögnesigte, och blifver få
skjuten-Hare giller har nåästan hvar landtman: den
ena flere och den andre mindre. Ofta vet jag
sGandt, att en öfver vintren fångadt 100de,
150, eller 200 harar: somlige åter mindre
och tör hända en del inga. Om jag skall
gjöta en L-di kan med all säkerhet räknas
g för hvar rök, blifver deraf en samma 16416
harar, som årligen fångasa.
Geodt understöd uti spisen har
landtmannen utaf dessa kreaturens kött, men skinnen,
ehuru nyttige de likval aro, veta rätt få at
gjora sig gagn utaf. Somlige värda iche ens
Epptaga dem. Andre åter, som torka dem
uppsåta dem ovårdsamt ligga uti deras
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
