- Project Runeberg -  Hvarför är det vår pligt att behandla djuren med godhet? /
11

(1889) [MARC] Author: Adolph Theodor Boyesen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den gjorde sig ett nöje af att se detta stora, kraftfulla djur
falla ned och bokstafligen öfvermannas af de plågor, som dessa
odjur af menniskor hade beredt det. Jag må väl fråga hvar
och en, som ännu har qvar en gnista af känsla i sitt bröst:
är det icke upprörande att sådant kunnat ske? och hvad värre
är, att det skett uti ett kristet land på en offentlig gata, och
att ingen lyftade sin röst emot en sådan grymhet. Jag undrar
om Herren hade låtit en engel tala genom det stackars djurets
mun, likasom fordom engelen talade genom Bileams åsna, jag
undrar hvad han skulle sagt, hvilka ord djuret hade fått af
engelen för att tillrättavisa sina bödlar. Han skulle helt
säkert hafva sagt: detta är tacken för hvad jag gjort, det är
lönen för att jag släpat så många år för en herre, som man
här i verlden kallar menniska. Jag öfvermannas och plågas
grymt af dem som skulle vara bättre än jag, men som visat
sig vara tiofaldt sämre än det djur, som icke har fått språk
att uttala sin smärta. Bör den, som ännu hyser menskliga
känslor, är det vidrigt att se, att det icke finnes någon
rättvisa för de stackars värnlösa djuren, att man med lag och
rätt kan utan vidare gå så grymt till väga och äfven för
andra visa så hjertlösa exempel. Detta bidrager till att utrota
medlidandets känslor i menniskornas bröst, så att både unga
och gamla kunna med löjet på sina läppar se ett af smärta
öfverväldigadt djur digna ned under sina plågares händer. Väl
må man säga, att detta talar dåligt för den religiösa
ståndpunkten i ett kristet land. Och med skäl kan man säga, att
det står dåligt till med rättskipningen då sådant kan ske.
Det är smärtsamt för de stackars djuren och det är
olycksbringande genom det exempel och det inflytande, som det har
på den stora massan, som får åse sådana hjertlösheter. Väl
må de, som ännu hafva qvar något af den guddomliga
kärlekens lif, upphöja sin röst deremot, och väl må ädla
menniskor sträfva att borttaga dödssömnen hos dem, som icke
hafva några känslor för smärta, utom då det gäller deras
eget skinn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:08:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/djurgodhet/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free