Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 DJUR OCH MÄNNISKOR.
Den kommer hit! Den krossar oss! Var i all
världen skall man ta vägen? Och nu! — Vad är
meningen? Borta är den!
Kastor blev stående som förstenad och tittade ut
emot skogen, bakom vilken automobilen försvunnit.
— Det är ju bara den nyaste sortens åkdon, sade
Bamsen med ett överlägset leende. Inte behövs det
hästar för att människor ska ut att åka nu för
tiden, må du tro. Vi höra numera till de
gammalmodiga saker, som snart bli alldeles överflödiga.
— En vagn utan hästar! sade Kastor, som
alltjämt stod orörlig och stirrade utåt vägen. En
grev-lig vagn utan hästar! Och så den stank! Jag finner
det upprörande! Aldrig tänkte jag, att jag skulle
uppleva en sådan skandal!
— Det får du emellertid lära att finna dig i,
svarade Bamsen, som åter i lugn betade i det gröna
gräset. Tiden går framåt, må du veta. Först
spårvagnar utan hästar, så vagnar utan hästar — och
efter vad jag tror, så blir det nog snart så, att inte
heller människorna behövas. Nu få de ju lov att hålla
reda på maskinerna, som de uppfunnit; men du ska
få se, att det dröjer inte länge, innan maskinerna
kunna sköta sig själva, och då bli människorna lika
överflödiga, som vi hästar nu ha blivit.
— Men vart ska då människorna ta vägen? Vad
ska de användas till? frågade Kastor med utspärrade
näsborrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
