Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKEN MED FÅGLARNA.
65
Fröken gissade snart dess tanke, och hon
plockade med sina smala fingrar vadd ur sitt tunna
sängtäcke för att hjälpa den. Äntligen hade den
av strån, hår och bomull åstadkommit ett litet bo,
däri den lade ett par små ägg, och nu började den
ligga på äggen för att kläcka ut dem. Den såg så
glad och så viktig ut, och det var tydligt, att den
tänkte på en lycklig framtid, då den icke längre
skulle vara ensam utan ha ett par små söta ungar
att passa och att prata med.
Men dagar och veckor gingo, och ingenting kom
ur äggen.
I början var fågeln vid gott mod, och när fröken
kom till buren, sade den:
— Vi måste ha tålamod, lilla fröken! Vi måste
ha tålamod! Den, som väntar på något gott, kan
inte vänta för länge.
Men allt efter tiden gick, blev den mera
ned-j stämd, och dess ögon tycktes fråga:
— Tror fröken nu i alla fall, att det blir till
nå-jgot? Jag börjar verkligen tröttna.
Och så en morgon fann fröken äggen sönderfallna
och boet i olag. Om det var fågeln själv, som
gjort det, kunde hon inte säga, men nu satt den
tyst och besviken i andra ändan av buren och var
inte livad för samspråk.
— Ser fröken! Det blev till ingenting, tycktes
den blott säga.
i 5—132S65. Nyblom, Djur och människor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
