Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKEN MED FÅGLARNA.
73
— Välkommen tillbaka! sade hon och neg. Men
var äro ungarna?
— Asch! De ha gift sig och satt upp eget bo,
svarade svalmor. De ha inte tid med oss längre.
— Jag undrar, om de ens känna igen oss, när
vi mötas, sade svalfar. Häromdagen flögo ett par
svalor tätt förbi mig, och jag hörde tydligt den ena
säga till den andra: Var det inte farsgubben?
varpå den andra svarade: Vi, vi! Det angår mig
inte! Nu har jag viktigare saker att tänka på.
Så började svalorna göra boet i ordning och lägga
ägg till en ny kull med ungar. Men gamla fröken
gick och promenerade på gården och såg på huru
den enda syrenbusken, som fanns där, utvecklade
sina blad och sina blomknoppar och slutligen en
solskensdag stod full av doftande syrenklasar. Men
djupt inne i busken hade en trädgårdssångare byggt
sitt bo.
Honan låg på ägg och hannen stod, dold av
syrengrenarna, och uppmuntrade henne med de
vackraste visor. Mitt i en lång drill höll han plötsligen
iupp. Han hade fått syn på gamla fröken, som stod
hänryckt och lyssnade.
— Se på henne, du mor! sade trädgårdssångaren.
Ser du, hur hon glor? Fy, sådana ögon som på en
gammal katt! Tror du, hon ämnar äta upp oss? Fågeln,
som låg på ägg, stirrade under tystnad på gamla
fröken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
